I onsdags släpptes en helt ny mutanttitel med titels X-men Forever på Marvel skriven av en av amerikanska seriebranschen stora veteraner, Chris Claremont. Claremont var mannen som på nytt blåste liv i X-men på 70-talet efter några år av reruns och allmän dvala. Med ett nytt team av mutanter — bl.a Wolverine, Storm och Colossus — så skapade han en av Marvels största succéer genom tiderna. Inte nog med det, Claremont skrev manus för Uncanny X-men från och med nummer 94 som kom ut 1975 till nummer 279 från 1991. Hela 17 år! Det är vad jag vet rekord i superhjältegenren. Utöver Uncanny så skrev Claremont en hel del andra mutanttitlar, bland annat New Mutants och den klassiska miniserien med Wolverine. 1991 startade Marvel sin andra X-men-titel förutom flaggskeppet Uncanny X-men. Den nya titeln, som brukar gå under namnet X-men vol. 2, var ett samarbete mellan illustratören Jim Lee och just Claremont. Tillsammans skulle de skapa grundplotten, Lee skulle illustrera och Claremont skriva manuset. Lee hade tidigare illustrerat Claremonts manus i Uncanny. Han var en av Marvels största talanger och en stor favorit hos fansen. Ett dreamteam helt enkelt. Drömmen var dock över efter tre nummer. Claremont valde att säga upp sitt kontrakt med Marvel efter ett bråk med den dåvarande redaktören Bob Harras.
Ok, vad har allt detta att göra med en ny titel släppt hela 18 år senare? Jo, under de tre nummer som Claremont skrev för X-men vol. 2 skapade han en historia som han aldrig fick avsluta. Och i och med X-men Forever får Claremont till slut chansen att göra det. Forever kommer att vara en titel som är fristående från Marvels övriga mutanttitlar och kommer utspela sig i ett alternativt universum. Vanligtvis har jag rätt svårt för den här typen av tillbakablickar, retcons och parallellgrejer, men jag tycker att Claremont har en poäng i detta:
”The one significant difference and advantage that Forever has over Uncanny is that we don’t have to worry about corporate needs. The one great disadvantage with Fantastic Four or with X-Men or with Spider-Man or with any book in the mainstream Marvel line is that the characters must be preserved for Marvel’s sake. But since these characters are being preserved in Uncanny, they can be altogether frighteningly mortal in Forever, as we’ll be demonstrating fairly early on. The fact is, if a character is unlucky enough to die, it’s a real thing and it isn’t corrected a week later. They won’t come back. There are consequences and from that basis everything proceeds”.
Så det kan säkert blir rätt bra. Claremont har inte imponerat mig med sina senaste alster för Marvel, men jag har ändå en positiv inställning till detta.
Jag har som ni säkert förstått inte läst X-men Forever ännu. Vanligtvis brukar jag kasta mig över nya titlar och läsa dem så fort jag fått dem. Inte i det här fallet. Jag tänkte att jag skulle läsa de tre nämnda numren av X-men först. Lite rotande i serielådan och de tre fösta numren ligger på nattduksbordet just nu. Det första numret av X-men vol. 2 är för övrigt den mest sålda serietidningen någonsin. Det sålde i hela 8 miljoner exemplar och kom med 5 olika omslag. Att jämföras med den mest sålda tidningen i april i år, Detective Comics #853. Endast modesta 104107 exemplar.
En nyhet från Comic-Con International: San Diego 2009: Sex av de sju skaparna av 90-talets Image Comics strålar samman och gör en gemensam serie för lansering i november. Jim Lee vill tydligen inte vara med (eller får kanske inte, i och med att han så vitt jag vet är kontrakterad av Wildstorm DC). Image United, som serien alltså kallas, kommer att bestå av ett team bestående av Todd McFarlanes Spawn, Marc Silvestris Witchblade och Cyberforce, Erik Larsens Savage Dragon, Rob Liefelds Youngblood, Jim Valentinos Shadowhawk och någon ny snubbe kallad Fortress från Whilce Portacio. För storyn står Robert Kirkman, som är mest känd för Invincible och zombieeposet The Walking Dead. Det som gör det här rätt intressant är att varje serieskapare här tecknar sina egna karaktärer, så att varje panel blir en mix illustrerad av upp emot sex personer. Upplagt för skitdålighet alltså, men jag gillar ändå idén. Kolla några preview-paneler nedan och se själv. Klicka för större versioner.
