Det var ett tag sedan senaste Fantan-recensionen men nu är det dags igen med ett nummer jag hade stora förväntningar på. Ett äventyr om den första kvinnliga rekryten i Djungelpatrullen och Jerome K. Bloche lät som en bra mix. Claes Reimerthi har skrivit manus och Sal Velluto har tecknat Patrullman Auro som handlar om pojkflickan Auro som tvingas in i drottning Natala av Navarras hov. Hon är sugen på en riktig man och inte veka ädlingar. Vid en olycka räddas hon av Fantomen och blir givetvis förälskad. En manligare man finns ju inte. Fantomen är dock redan gift med Natala och är inte intresserad. Auro följer dock efter Fantomen till Bengali och tar värvning i Djungelpatrullen. Hon intrigerar med målet att Fantomen ska bli hennes. Jag har tidigare tyckt att Velluto gjort ett bra jobb som tecknare men i det här äventyret så så är teckningarna snäppet sämre än tidigare, de känns lite hafsiga. Det stora problemet är dock manus, möjligheterna fanns till flera intressanta vinklingar på temat stark kvinna i Djungelpatrullen men det blir platt fall. Auro är visserligen bättre än alla andra rekryter men som klassisk ond kvinna så förgås hon av sitt begär till Fantomen och det är inte första gången en sådan figurerar i Fantomen och det känns lite uttjatat. Här fanns ju möjligheter att fördjupa karaktären i flera äventyr. Synd på så rara ärtor.

Jermoe K. Bloche är i vanlig ordning underhållande och lite småputtrig trots en mängd mord i Den tysta döden. Som en fransk Morden i Midsomer fast i en storstad. Nyfikenheten väcks i denna pusseldeckare om jakten på en mördare som använder giftpil. Jeromes lärare i en distansdeckarkurs sätter Jerome, klassens ljus, på spåret. Teckningarna av Dodier är däremot klart sämre än tidigare, de är mycket spretigare än andra äventyr vilket beror på att det är det allra första äventyret. Vilket i sin tur förklarar den tillbakablick som ges i början om Jeromes uppväxt. Tack för infon, Seriewikin. Latigo och Herman Hedning är i vanlig ordning stentrista.