Det var inte så länge sedan TWD var min favvoserie och jag kastade mig över varje ny trade. Men de senaste samlingarna har inte hållit samma klass, det jag saknat har framförallt varit dramatik och ett allt överskuggande hot mot Rick och de andra. Men jävlar vad det ändrades i och med trade nr 17 som bland annat innehåller nr 100. Milda spoilers följer nedan. Rick och de andra befinner sig i relativ säkerhet i sitt inhägnade område och kontakten med andra överlevande har sått ett hopp hos de flesta om att ett något så när normalt liv är möjligt framöver. Den som följt serien vet att just hopp är bland det allra farligaste att känna för det är då det brukar kuka ur rejält. Hotet kommer inte från zombierna, de har egentligen inte utgjort ett hot på ett bra tag och nu finns det tecken på att plågan faktiskt är på upphällningen. Det är andra människor som utgör det stora hotet och Rick och de andra stöter på den vidrigaste personen sedan The Governor. Exakt hur vidrig ser du om du tittar på omslaget och ser det blodiga taggtrådsförsedda basebollträet, med namnet Lucille, på omslaget.
Det var som sagt länge sedan jag var riktigt engagerad i TWD men nu är jag det igen. En av mina favoritkaraktärer stryker med under på flera sätt alldeles för jävliga omständigheter. Robert Kirkman har inte heller tidigare tvekat att avliva karaktärer som man inte trodde skulle dö. Känslan är allt mer att bara Rick går riktigt säker. Jag vill i kommande samlingar se en riktigt brutal och jävlig hämnd för det som drabbade favoritkaraktären. Jag är faktiskt lite småförbannad och då är det trots allt bara en serie. Ovissheten som präglar samlingen gör att Kirkmans kärlek för alltför förklarande dialoger mer blir en bisak men det är fortfarande lite av en käpphäst för mig. Det ska bli intressant att följa hur TWD utvecklas framöver, spänningen liksom en av de allra bästa serierna är tillbaka i topp 🙂
Illustration: Charlie Adlard
Tusch: Cliff Rathburn
Förlag: Image
Betyg: 5/5