Det har gått flera månader sedan trädgårdsnationen Tokyo förstördes av konstapel Led Dent. Hans beroende av nanoteknologi och missbruk av ett virtuellt flöde av digital distraktion visade sig bli hans fördärv när den genialiske psykopaten och hackern Davey Trauma tog kontroll över hans handlingar och dödade det fridfulla och teknologifria samhället. I en gigantisk explosion förlorade han allt, inklusive sin livspartner Debbie.

Förtvivlad av sorg och skuld har Led återvänt till New Los Angeles, ännu mer nerdrogad och själlös än innan, där han fortsätter sin anställning hos Mr. Flak, underhållningsmogul och självutnämnd härskare av den förgiftade metropolen.

Men nu dyker en mystisk figur upp, dold i skuggorna, som inaktiverar all teknologi omkring sig och förklarar krig mot Flak Industries och dess armé av teknologiska konstaplar. Ett spöke från Tokyo.

När jag började läsa Rick Remender och Sean Murphys dystopiska Tokyo Ghost trodde jag att det skulle bli en pågående serie men istället blev det en miniserie i tio delar. Detta är dock något som gör serien ännu mer läsvärd eftersom den lyckas väva samman cyberspace, feodalt Japan och kommentarer om vår samtid i en mörk och tragisk berättelse som ändå andas en gnutta hopp i ett behändigt format. Detta är en av Remenders bättre serier men också den där han utplånar alla gränser i sin vilja att visa hur vedervärdigt och cyniskt ett modernt samhälle kan bli. I andra volymen avhandlas både genitalier, avsugningar samt nekrofili och även om den första volymen var en både bisarr men samtidigt vacker resa så går det nästan överstyr i den andra, men bara nästan.

Hela serien är både tänkvärd och fullständigt galen på samma gång och jag njuter speciellt åt scenerna med terroristerna Miss Muffet och lille Jack Horner från ”Infantilized Nostalgic Nursery Justice Warriors”, den piprökande och ständigt nakne Mr. Flak och framförallt scenen där Davey Trauma åker gokart med Hitler, Usama bin Ladin, Djingis khan och Mao i cyberspace.

Kärlekshistorien mellan Teddy (Led Dent) och Debbie är det som är seriens nerv, framförallt Debbies vägran att ge upp när allt hopp verkar ute att återfå den man som hon älskar. Sean Murphy och Matt Hollingsworth är som vanligt i högform och seriens största behållning (de lyckades till och med ge guldkant åt den usla Chrononauts) och jag rekommenderar serien till alla som älskar Remenders serier eller fartfylld science fiction som fyrar av på alla cylindrar.

Trackback-adress