Vi är redan inne i november och så här i slutet av året börjar jag redan kolla av vad jag läst för att se vad som platsar i min årskrönika. Det känns verkligen som om vi lever i en guldålder när det gäller serier just nu med tanke på hur mycket som ges ut av både små och stora samt nya och gamla förlag från hela världen. För min egen del har det mest blivit Image-serier och det kan tyckas snålt men förlagets fingertoppskänsla när det gäller utgivningen av riktigt bra och nya serier har gjort mitt serieår till ett av de bästa. Nå väl, nu är ju det här ingen årskrönika utan ytterligare en recension av en av årets många debutserier från Image Comics, nämligen första volymen av The Mercenary Sea av Kel Symons och Mathew Reynolds, men det kliade bara lite extra i mina fingrar.

Året är 1938. Japan har invaderat Kina och krigstrummorna har börjat mullra i Europa. Jack Harper är kapten på Venture, som är en ombyggd tysk ubåt från Första världskriget stulen från kinesiska flottan. Han och hans tuffa åttamannabesättning är alla på flykt från någonting och försörjer sig genom att utföra diverse riskabla uppdrag i de farliga vattnen runt Kina och Japan medan Harper drömmer om att hitta den sägenomspunna ön Koji Ra där det enligt legenden ska finnas farliga bestar och ofantlig rikedom. I den första volymen får vi följa med på ett topphemligt räddningsuppdrag utanför Shanghai där en brittisk agent, kodnamn Top Hat, hamnat bakom fiendens linjer till följd av Japans invasion.

The Mercenary Sea är en trevlig och annorlunda serie som definitivt ger mersmak. Själva konceptet är en bra mix av Indiana Jones och Ian Flemings James Bond men även Joss Whedons TV-serie Firefly, där Mal Reynolds och rymdskeppet Serenity bytts ut mot Jack Harper och ubåten Venture. Själva ramverket med ett Kina splittrat av inbördeskrig mellan nationalister och kommunister och deras gemensamma kamp mot de invaderande japanerna är ett scenario som funkar och att Harper och hans kompanjoner dessutom jagas av både kinesiska och japanska flottan bidrar till en ständig katt-och-råtta-lek. Handlingen i övrigt är inget märkvärdigt och karaktärerna rätt så ytliga men det finns en underliggande spänning i hela berättelsen som jag finner tilltalande. Mathew Reynolds speciella stil och underbara färgläggning gör att hela The Mercenary Sea ser ut som stillbilder från en animerad vuxenserie, typ Archer, och att den genomsyras av en cineastisk känsla förstärks också av att författaren Kel Symons har en bakgrund inom filmindustrin. Reynolds skapar härliga siluetter och använder sig även av en underbar ”kamerateknik” när han skickligt skiftar fokus i bilderna vilket ger en skön tredimensionell känsla.

The Mercenary Sea, Vol.1, som samlar #1-6 av serien, har en del kvar för att hamna på toppbetyg och det beror för min del på att spioninslagen kunde ha varit färre och bättre och mer tyngd kunde ha lagts på jakten på den mystiska ön Koji Ra. Jag ställer mig också frågande till omslaget till traden som inte kommer från något av lösnumren och ger helt fel bild av första volymen som är en ren spionhistoria. Alla seriens originalomslag av Mathew Reynolds är utsökta och vilket som helst hade passat bättre en ett sämre som inte heller har något med handlingen i första arcen att göra. Persongalleriet är också platt och stereotypt och behöver en skärpning i kommande volymer av denna ändå lovande serie.

Trackback-adress