Med hjälp av Reed Richards maskin The Bridge försöker Illuminati hitta en lösning på kollisionerna med andra parallella världar och hotet om Multiversums snara undergång. Doctor Stranges lösning är däremot att bege sig till en ondskefull dimension för att skaffa sig ännu mer kraft även om det kanske kostar honom hans själ.

Under observationen av andra världars öde stöter Illuminati på en värld vars hjältar, The Great Society, stoppat två kollisioner. Det ända problemet är att deras värld är på kollisionskurs med vår egen.

New Avengers #13-17 är verkligen en blandad kompott. Med sin otroligt komplexa, gåtfulla och mörkt dystopiska handling liknar den ingenting jag läst i serieväg. Samtidigt gör alla dessa element att jag känner mig helt otillräcklig som läsare eftersom jag inte förstår hälften av vad som sägs (speciellt när det gäller Black Swan) och inte har en aning om vad Jonathan Hickmans mål är med den här berättelsen. Det långsamma tempot och hopplösa tonen gör mig frustrerad och till och med deprimerad.

Fram till och med händelserna i Infinity hängde jag med ganska bra och hade hopp om en snar lösning på Illuminatis predikament men nu vet jag snart inte vad jag ska tro längre. Jag har nästan givit upp hoppet om att de ska lösa problemet och det är fascinerande hur Hickman lyckas skapa ett så djupt mörkt hot att inte ens Marvels bästa och smartaste hjältar kan finna en lösning. Samtidigt börjar det bli lite för bra för min smak. Om inget drastiskt händer snart riskerar nämligen alla figurer i den här serien att bli karikatyrer på sig själva och det hoppas jag att jag slipper se.

All action i berättelsen sker i döende världar där olika varianter av vårt Illuminati möter döden i form av Mapmakers eller Black Priests som utnyttjar kollisionerna för sina egna syften. Vår världs Illuminati själva bidrar inte med mycket mer än rynkade pannor och vanmakt i blicken när de betraktar dessa händelser.

Mike Deodato som gjorde ett synnerligen väl utfört arbete som tecknare av serien är i #13-15 ersatt av Simone Bianchi vars blaffiga och överdrivna stil passar bäst när det handlar om icke mänskliga varelser, speciellt när han skildrar Doctor Strange besök på Syndernas marknad. Det blir mycket bättre när Rags Morales (Action Comics) mer naturliga stil tar över och förhoppningsvis ännu bättre i nästa arc med Valerio Schiti (Journey Into Mystery) som tecknare.

På grund av sämre tecknare och allt för utdragen och förbryllande story blir betyget en trea men det finns inte en chans att jag slutar läsa New Avengers. Hickman har satt alldeles för många myror i huvudet på mig för att jag ska ge upp nu. Om du ska läsa en av Hickmans Avengers-titlar rekommenderar jag fortfarande New Avengers, mest för att den är unik och kompromisslös i sin komplexitet och gåtfullhet. Vill ni ha gammal hederlig Avengers-känsla rekommenderar jag i stället Rick Remenders Uncanny Avengers som jag tänkte börja recensera de kommande veckorna.

Trackback-adress