”Med stora krafter följer ett stort ansvar”. Så lyder den högtidliga devisen. Men vad händer om du får all den här kraften som inte är menad för dig?  Vad händer om man inte tar sitt ansvar?

Det är stora frågor som den medelmåttige och osynlige collegestudenten Kevin Connor ställs inför när en yttre kraft – The White Event – ger honom tillräckligt med kraft att knäppa hela Avengers på näsan. The White Event fungerar som en planetär försvarsmekanism men maskinen är trasig som Nightmask och Captain Universe flitigt påpekar. Målet med White Event är att välja ut en person med kraft att försvara en hel värld – The Starbrand – men urvalsprocessen har fått hicka. Vad händer när kosmiska krafter hamnar i orätta händer?

Det visar sig också att trion The Garden – nu decimerad till en duo – inte har rent mjöl i påsen. Avengers lämnade dem av någon outgrundlig anledning på Mars, trots att de bombarderat vår jord med biologiska kapslar. Ex nihilo – The Gardens ledare – erkänner att han drabbats av en gnutta hybris och att målet med kapslarna är att göra om vår jord helt enkelt. Sicken mysfarbror!

Jonathan Hickmans Avengers börjar nu äntligen bli varma i kläderna. Efter att ha presenterat The Garden och gjort diverse medlemsändringar slänger han in gamla New Universe – eller mer varianten newuniversal från 2006 – med karaktärer som Starbrand och Nightmask och skeenden som White Event och Superflow. Jag har inte läst något av detta tidigare men det stör mig inte för Hickman väver in allt så bra. Avengers #7 är ett skolexempel på bländade storytelling med oanade vändningar och en nagelbitande cliffhanger. Hickman knyter ihop säcken med The Garden som han lanserade i Avengers #1 och laddar för något ännu större. Dessutom får vi en skön vinkning som är så nära en nördgasm man kan komma från Hickmans systertitel New Avengers.

Bildarbetet är oklanderligt, från Hickmans S.H.I.E.L.D.-partner Dustin Weaver till Justin Ponsors glimrande färgpalett. Varje bildruta är så bra att det tar lite extra lång tid att läsa eftersom ögat inte kan få nog. Efter en trevande början är det här nu en titel jag inte vill missa.

Den gamla klichén om krafter och ansvar riskerar att bli just en kliché men Hickman verkar ha koll på läget. Det ända jag stör mig på är det faktum att Avengers helt sonika lämnade The Garden på Mars i Avengers #3. Kosmiska halvgudar som är ruskigt hotfulla? Äh, låt dem få en annan planet att leka med och säg ”Ajabaja!”. Om nu Hickmans Avengers hittills består av ca 17 medlemmar borde väl i ärlighetens namn någon ha reagerat lite. Nåja, man kan ju inte få allt.

P.S. New Universe skapades av dåvarande chefsförläggaren Jim Shooter som en del i Marvels 25-årsjubileum 1986. Tanken var ett ”nytt universum” med en begränsad mängd supermänniskor vars existens påverkar sin värld till skillnad mot i det vanliga Marvels universum där superhjältar tas för givet. Man gick ut hårt med bland annat Starbrand, Nightmask, Psi-Force och D.P. 7 skapade av höjdare som Tom DeFalco, Archie Goodwinn och Mark Gruenwald. Problemet var dock att Jim Shooters budget krympte efter lanseringen och i stort sett alla titlar bytte kreatörer till höger och vänster vilket gjorde det svårt för läsarna att hänga med i alla turer. New Universe försvann 1989.

Grunden för New Universe var det tidigare nämnda White Event: En händelse som ger en grupp människor superkrafter för att kunna stå emot ett yttre hot. Warren Ellis och Salvador Larrocha försökte sig på att återuppliva konceptet 20 år senare med sin miniserie newuniversal men det blev tyvärr inte mer än så. Nu är stafettpinnen överlämnad till Jonathan Hickman och allting kan hända :). Maskinen är som sagt trasig och därför skapar White Event bara två supermänniskor: Nightmask, The Gardens ”son” och Starbrand, Kevin Connor. Hur ska detta sluta?

Trackback-adress