Lou! av Julien Neel är en personlig favorit och de tidigare albumen: Dagboksdagar, Sommarblues och Busskyrkogården har alla varit bra med Busskyrkogården som topp. I Förälskelser har Lou blivit några år äldre än i första albumet, Dagboksdagar. Livet blir därför komplicerat på ett annat sätt än tidigare. Lou och tre kompisar drar till en av kompisarnas sommarhus vid den franska kusten. Väl där stöter Lou på sin första förälskelse Tristan och hon vet inte vad hon tycker längre. Samtidigt tänker hon mycket på Paul som hon träffade sommaren innan. Lous mamma är på signeringsturné med sin nya sf-bok och ett av stoppen är uppväxtens Lervällingby. Känslor och möjligheter till förvecklingar finns det gott om.

Förälskelser tar vid där Busskyrkogården slutade, typ. Medan Busskyrkogården var melankolisk är Förälskelser mer glättig. Neel skildrar Lous och de andras tonårsförälskelser på ett konventionellt sätt och även i övriga delar är Förälskelser lite blekare än Busskyrkogården.  Att Lou blir äldre funkar okej men till en relativt stor del tycker jag hon känns som samma Lou som i första albumet, jag har svårt att se att hon blivit några år äldre. Lou var iofs lite brådmogen i Dagboksdagar. Men med det sagt så är givetvis också Förälskelser bra och tonen från tidigare album finns kvar liksom den rappa dialogen. Så även om jag neggat ovanligt mycket om Lou så är det fortfarande en riktigt bra serie. Det allra roligaste är Lous katt och de tokigheter den råkar ut för.  Nästa del, Laser Ninja, utsågs till bästa ungdomsalbum vid förra Angoulême-festivalen så förhoppningsvis nås Busskyrkogårdens höjder igen.