Vi skriver inte så mycket om svenska serier här på Shazam men nu är det dags för en svensk mainstreamserie. Vafalls tänker kanske då du som läser. Nanna Johansson hör ju hemma i alternativseriefacket. Faaan heller som Lacken skulle ha sagt. I Sverige är politiska serier det vanligaste vid sidan av alla humorstrippar. När jag läser Nanna Johansson får jag flera gånger en känsla déjà vu och kommer att tänka på Sara Granér, Liv Strömquist och Nina Hemmingsson. Nanna Johansson har tidigare gett ut albumet Fulheten och framförallt hennes enrutingar har synts lite här och där. Mig blir du snart kär i handlar om egocentrism.

Just känslan av déjà vu drar ner helhetsintrycket eftersom Mig blir du snart kär i påminner om andra alster med liknande teman. Att vända normer upp å ner är inte något nytt och jag känner en viss leda. Men. Mig blir du snart kär i träffar för det mesta rätt och är ett intelligent album som till stora delar är roligt, skrattet fastar dock ofta i halsen. Jobbigast blir det givetvis när man i vissa delar känner igen sig själv och det vill man helst inte göra. Det är inte de finaste delarna av att vara människa som skildras. Enrutingarna är träffsäkra med vassa repliker. Uppfinningsrikedomen för roliga grejer är stor, i slutet finns bilder från Nanna Johanssons utställning (antar jag) Fullivs med burkar betitlade Svamp (som i underlivet) och Jävligt krossade tomater. Allra bäst är dock redskapet för att avgöra om något är kukarkitektur. Överlag är det kul, absurt och otrevligt. En bra mainstreamserie.