Om man lämnar den fridfulla lilla orten Österbo och följer den lilla grusvägen en knapp kilometer så kan man, efter att ha passerat några märkliga stenar täckta med runor, se ljusen från ett stort hus mitt i skogen. Här bor familjen Vanissen som består av mormor, hennes fyra döttrar och deras män samt en gemensam barnaskara på tolv barn. Familjen Vanissen lämnar sällan området och alla barnen undervisas i hemmet men familjen Vanissen avviker på fler sätt än vad de flesta i Österbo kan tänka sig. De har nämligen i hemlighet använt sig av magi i flera generationer för att kunna skydda världen mot demoner, onda andar och mörk magi och alla barnen i huset får undervisning i magi av de vuxna familjemedlemmarna.
Kvinnor och män har olika slags magi där kvinnorna är häxor som lär sig använda runor, magiska drycker och trollformler medan männen är formbytare som pratar med djur, ber dem om hjälp, tar emot deras gåvor och även lånar deras form. ”Så är det bara och så har det alltid varit”, som Asters mamma brukar säga när hennes son åter påtalar att han också vill bli en häxa. Han brukar alltid tjuvlyssna på systerns och de kvinnliga kusinernas lektioner i häxmagi, tycker inte alls om killarnas fåniga lekar och har aldrig haft en dröm om vilket djur han ska ta som form som de andra killarna. Allt är bara fruktansvärt orättvist och dessutom har han upptäckt att han är väldigt skicklig på häxmagi när han prövar den i smyg. Och varför ska man inte få göra något när man är bra på det?
