Inlägg taggade ‘Marvel’

Recensioner

Ultimate Comics: Avengers 3 #1-6

måndag 5 september, kl 08:22 av 1 kommentar

ua3Den 5 maj 2011 påbörjade jag det här inlägget. Jag skrev en titel, fixade lite taggar och lade in en bild, och efter det så körde jag fast och visste inte riktigt hur jag skulla tackla Ultimate Comics: Avengers 3. Nu har det gått fyra månader, och jag har inte mycket mer att säga än att det här är en dålig serie. Det är återigen Mark Millar som ansvarar för Ultimate Avengers, och när han lanserade den första delen för drygt två år sedan så var det utan tvekan en riktig kanonserie (Ferdinand och jag drog till med 4++ i våra recensioner av #1 och #2). Ultimate Avengers 2 var dock sämre än 1:an (#4-6 inkl. sammanfattning här), så det var väl med viss skepsis som jag prenumererade vidare även på 3:an, men jag höll tummarna för att Millar skulle hitta tillbaka till formen från 1:an, eller kanske till och med från hans fantastiska original, The Ultimates. Tyvärr så blev det inte alls så. I och med att jag inte har särskilt mycket positivt att komma med den här gången så kör jag en ny typ av recension och listar helt sonika ett gäng anledningar till varför Ultimate Comics: Avengers 3 inte är en bra serie.

– Millar försöker rida på någon sorts ihållande vampyrtrend här, men det finns ingen tvist som gör det hela intressant. Vampyrerna är onda och gillar att bitas, och det är i princip allt. Det ser inte ens coola ut, vilket leder mig direkt till nästa punkt:

– Jag tycker Steve Dillon ritar fult. Alla karaktärer känns stela och ser ut exakt som manliga skyltdockor. Vampyrerna ser ut som grå skyltdockor med huggtänder. Riktigt trist. Omslagen av Leinil Francis Yu är dock helt ok, men låter er inte luras av dem.

– Millar sjabblar totalt bort möjligheten med en ny Ultimate Daredevil. Han introducerar honom för att direkt efteråt låta honom bli vampyrmat och därefter en biroll utan någon sorts funktion överhuvudtaget. Varför ens ha med honom då?

– Storyn är seg och alla karaktärer är tråkiga. Vampyrernas motivation känns trist och obefintlig, och Ultimate Avengers själva får inget utrymme. Millar kan ju skriva bra karaktärsdrivna serier, men här är det bara någon sorts utdragen konflikt mellan vampyrer och superhjältar. Återigen, trist.

Jag kan faktiskt inte komma på någon bra anledning till varför du borde läsa Ultimate Comics: Avengers 3, så jag avslutar helt enkelt med att säga att du inte ska läsa den här serien. Gillar du Ultimates, Avengers eller vampyrer så finns det väldigt många bra mycket bättre serier än den här där ute.

Manus: Mark Millar
Illustration: Steve Dillon
Tusch: Andy Lanning
Förlag: Marvel
Betyg: 1+/5
Skriv en kommentar
iPad /Recensioner

Marvel Zombies 3 & 4

söndag 4 september, kl 10:50 av 0 kommentarer

marvel_zombies_3_2Marvel Zombies är mer eller mindre fristående serier där Marvels universum (inte helt otippat) drabbats av en zombie-epidemi. Rätt genial ide egentligen: Odöda kannibaler är läskiga och dödliga i sig. Odöda kannibaler med superkrafter är mycket mycket värre. I skrivande stund så har det kommit 5 zombiesamlingar, och då ComiXology nyligen reade ut Marvel Zombies 3 & 4 så passade jag på att frossa lite i superhjältar (och skurkar) som äter och slaktar varandra på löpande band. MZ 3 & 4 består av 4 nummer var, och båda är författade av Fred van Lente (Incredible Hercules) med illustrationer av britten Kev Walker (2000 AD, Thunderbolts).

Handling: Superzombies har redan tagit över och käkat upp ett helt alternativt universum, och jakten på mer mat och driften att sprida the hunger gospel har lett till att de till slut lyckats skapa en portal till våra hjältars verklighet. Zombie Deadpool och en samling vanliga odöda anländer i Floridas träskmarker, och det dröjer inte länge förrän de har ätit sig igenom och zombifierat Floridas eget Initiative-team. Larmet går hos A.R.M.O.R.(Altered-Reality Monitoring and Operational Response) som hanterar hot från alternativa verkligheter och liknande, och för att försöka hindra en global massepidemi så sätter forskningschefen Dr Morbius a.k.a. The Living Vampire igång med att ta fram ett antivirus. Morbius påstår att han behöver DNA från en osmittad människa från zombiernas verklighet för att kunna hitta en lösning, och för att undvika än mer spridning av viruset så bestämmer sig A.R.M.O.R. för att skicka några som inte ens varit levande från första början: Den sympatiska androiden Jocasta och den humanföraktande Machine Man (som refererar till vanliga människor som fleshies). Naturligtvis så går det mesta käpprätt åt fel håll rätt snabbt trots Machine Mans fullständiga frosseri i våldsdåd (han dödar i princip ALLT), och utan att avslöja alltför mycket så kan jag i alla fall säga att zombieproblemet hänger kvar i vår verklighet och leder A.R.M.O.R. rakt in i Marvel Zombies 4.

Fortsätt läsa Marvel Zombies 3 & 4

Manus: Fred van Lente
Illustration: Kev Walker
Förlag: Marvel
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Daredevil #1-2

tisdag 30 augusti, kl 07:00 av 4 kommentarer

DD1Som nämndes i min tidigare post har alltså Marvel nystartat Daredevil, under ledning av Mark Waid och Paolo Rivera. Två nummer har kommit ut än så länge – lovande med en del svagheter, är mitt omdöme.

Inga svagheter på den visuella sidan, dock. Paolo Rivera har tidigare erfarenhet från flera Marvel-projekt, främst Amazing Spider-Man. I sagda tidning, där illustratörerna alternerar, är han alltjämt en av de bästa, vid sidan av Marcos Martin (klar bonus då att det är Marcos Martin som gästtecknar backuphistorien i Daredevil #1) – det finns en lätthet och ett flyt i Riveras teckningar som passar akrobatiska hjältar som Spidde och Daredevil. Tuschsvärta nästan saknas hos Rivera (han är lite av en anti-David Finch i det avseendet), han jobbar istället med snabba rörelser och rappa skiften närbild-helbild-extrem närbild för att få fram dynamik och action. Dessutom har Rivera hittat på ett snitsigt sätt att visa scener ur Dardevils perspektiv, d v s han ritar omgivningarna så som Matt Murdock upplever dem med sina förstärkta sinnen. Det har såklart gjorts tidigare men Riveras version är en av de bättre, han förmedlar verkligen att Daredevil förnimmer världen på ett annat sätt, utan att tumma på tydligheten (stridscenen som inleder #2 är det bästa exemplet i de här två numren). Höga betyg för illustrationerna alltså. Att han försett Matt Murdock med en begynnande hockeyfrilla är ett mindre snedsteg som jag utan vidare förlåter.

OBS! Spoilers efter hoppet.

Fortsätt läsa Daredevil #1-2

Manus: Mark Waid
Illustration: Paolo Rivera, Marcos Martin
Tusch: Joe Rivera
Färgläggning: Javier Rodriguez
Förlag: Marvel
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Punisher #1-2

lördag 27 augusti, kl 22:19 av 5 kommentarer

Pun1För ett tag sen presenterade vi en liten blänkare inför Greg Ruckas nystart av Punisher och Mark Waids nystart av Daredevil. Nu när de första numren är ute är det dags att se vad det blev av det hela, och vi börjar med Punisher.

Då Greg Rucka är mest känd för – och mest hemma i – hårdkokta crime noir-historier av varierande schatteringar känns han intuitivt som ett bra val som Punisher-författare. Men å andra sidan är han en notoriskt barnförbjuden författare (inte så att han frossar i våld och snusk, mer som att han inte väjer för det), och det här är ju vanliga vanilj-Punisher, inte Punisher MAX. Ska Rucka lyckas tona ned sina grim-n-gritty-tendenser och fortfarande kunna leverera den budda-budda-budda-action som vi Punisherfans kräver?

Fortsätt läsa Punisher #1-2

Manus: Greg Rucka
Illustration: Marco Chechetto
Färgläggning: Matt Hollingsworth
Förlag: Marvel
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Amazing Spider-Man #667

torsdag 25 augusti, kl 21:13 av 5 kommentarer

ASM 667Jag följer ju som bekant Amazing Spider-Man (se recensioner här, här och här t ex) och nu när det är dags för årets stora Spidde-event att sparka igång tänkte jag det kunde vara på sin plats med en snabb lösnummerrecension. Efter att ha hintat och byggt upp det hela med korthistorier i slutet av ASM får nu Dan Slott och Humberto Ramos äntligen gå loss med Spider Island i #667 (efter ett Prelude to Spider Island i #666) – och spektaklet lyckas faktiskt hålla vad som lovats i build-upen, för det här är fet trikåunderhållning när den är som bäst.

Först några ord om Ramos teckningar, eftersom jag förstått att många har svårt för hans stil. Jag var själv en av dem, men om jag efter Big Time lärde mig att tolerera honom och ibland t o m uppskatta honom, är jag nu en total konvertit. Hans slängigt cartooniga stil passar alldeles utmärkt för ett high-concept, high-profile event som det här, särskilt som han den här gången tydligare får demonstrera att han inte bara klarar av action utan också lyckas väldigt väl med sekvenserna som berör Spiddes civila liv som Peter Parker: han är mer subtil än vad man först kan ana när det gäller ansiktsuttryck och liknande. Dessutom visar han i detta första nummer av Spider Island inte bara ett utan flera exempel på läckra, halsbrytande och inte minst Spindelmannen-mässiga perspektivval (det visuella gaget på s 3-4 är bara för bra), så jag får helt enkelt lov att säga det: Humberto Ramos är en perfekt Spindelmannen-tecknare!

OBS! Spoilers följer efter hoppet!

Fortsätt läsa Amazing Spider-Man #667

Manus: Dan Slott
Illustration: Humberto Ramos
Tusch: Carlos Cuevas
Färgläggning: Edgar Delgado
Förlag: Marvel
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
iPad /Nyheter och tips

Måndagsrea på iPad/iPhone: Thunderbolts

måndag 15 augusti, kl 12:14 av 3 kommentarer

En av mina första 5:or här på Shazam var Warren Ellis och Mike Deaodatos fenomenala version av Thunderbolts. För er som hängt med här ett tag så finns min gamla recension av de första samlingen här. Nu finns hela Faith in Monsters (Thunderbolts #110-115) på ComiXologys måndagsrea för iPhone och iPad, så den som ännu inte fått åtnjuta den här serien borde passa på idag.

Skriv en kommentar
Recensioner

Moon Knight #1-3

torsdag 14 juli, kl 09:59 av 2 kommentarer

MK1Moon Knight är en av de mer obskyra och samtidigt mest nörd-dyrkade figurerna i Marvel-stallet. Den reverenta attityden bland fansen, mig själv inkluderad, härrör förmodligen från Doug Moenchs och Bill Sienkiewicz legendariska Moon Knight-samarbete på sent 80-tidigt-90-tal: småpsykedeliska och skräckinfluerade berättelser om en hjälte som inte riktigt är klar i huvudet, kongenialt tecknade av en subtilt spretig Sienkiewicz (för den som är sugen på att repetitionsläsa finns Moenchs/Sienkiewiczs run samlad i Essential Moon Knight Vol 2 och 3). Den versionen av Moon Knight gjorde djupt intryck på de som läste den, bl a deckarförfattaren Charlie Huston som ju som bekant låg bakom den förra nyversionen (nygamla? gammalnya?) av Månis som kom 2006 (kort omnämnd på Shazam här). Och nu har det alltså blivit den likaledes Sienkiewicz-skadade Brian Bendis tur att närma sig den personlighetskluvne Marc Spector och hans alter ego, Khonshu-avataren Moon Knight. Som illustratör har han med sig regelbundne parhästen Alex Maleev så förväntningarna är höga.

Fortsätt läsa Moon Knight #1-3

Manus: Brian Michael Bendis
Illustration: Alex Maleev
Färgläggning: Matthew Wilson
Förlag: Marvel
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Allmänt /Krönikor och åsikter /Nyheter och tips

Marvel’s Next Big Thing: Punisher & Daredevil

måndag 11 juli, kl 17:14 av 6 kommentarer

PunPreviewSom ett led i Marvels ”Next Big Thing”-satsning (exakt vad satsningen innebär förutom att den har ett coolt namn är inte riktigt klart) ska ett gäng toppförfattare ta över några av Marvels hjältar på s k gatunivå: först ut var Brian Bendis med Moon Knight (mer om gamle Konshuinkarnatet, nu inne på # 3, snart här på Shazam.se!), snart kommer Daredevil av Mark Waid och, sist men inte minst, Punisher av Greg Rucka. För er som inte med extremnördens besatthet följer amerikanska seriebloggar och -nyhetssajter presenterar vi här en liten sammanfattning av vad författarna själva har sagt om sina kommande serier: Greg Rucka och Marvel-redaktören Steve Wacker lajvbloggade igår om Punisher och för ett par veckor sen gjorde Waid, Wacker och illustratören Paolo Rivera samma sak om Daredevil.

Fortsätt läsa Marvel’s Next Big Thing: Punisher & Daredevil

Skriv en kommentar
Recensioner

Alpha Flight #0.1 och 1

söndag 10 juli, kl 23:09 av 0 kommentarer

ALPHA_FLIGHT_1_EagleshamLite trist att det blir glest med skrivandet för min del, men hellre att jag skriver något som känns bra än att jag tvingar fram något halvhjärtat. Jag har ju dragit tillbaka rätt ordentligt på lösnummerläsandet, men jag kunde inte stå emot lockelsen med en helt ny Alpha Flight-titel. Jag har svårt att sätta fingret på varför, men jag har alltid gillat Alpha Flight. Kanske är det tack vare den rätt udda laguppställningen, eller tack vare gruppens dynamik och inre stridigheter, eller helt enkelt för att de avviker från den amerikanska mallen i och med att de är kanadicker. Hur som helst, jag är ett fan sedan länge, och med en rykande färsk titel tillagd på pull list:en så var det dags att se vad det klassiska kanadensiska teamet har att erbjuda. Vi inleder dock, som vi brukar göra när jag väl får tummen ur och recenserar lite, med lite bakgrund.

Som sagt så är Alpha Flight Marvels största kanadensiska superteam. Teamet skapades av John Byrne (jag hoppas att alla som hänger på Shazam har koll på vem Byrne är?) och gjorde sitt första officiella framträdande 1979 i Uncanny X-Men #120. 1983 fick Alpha Flight sin egen tidning, författad och tecknad av en då något motvillig Byrne, och det var med den titeln som de fick sitt stora genombrott. Någon gång framöver ska vi återkomma till Byrnes Alpha Flight under kategorin Moderna klassiker, men det tar vi då. Alpha Flights egen titel rullade på i drygt 10 år innan den lades ned, och sedan dess så har det gjorts några mindre lyckade försök till nystarter och ett antal mer lyckade miniserier. Ni som hängt med här ett tag kanske minns min sågning av ett av de senare försöken till en nylansering av Alpha Flight , men det har som sagt kommit mer lyckade tillskott, som actiondängan Omega Flight och den fristående uppföljaren Weapon Omega, som jag recenserade här.

Ni som hänger med i Marvel-kontinuiteten minns kanske att Michael Pointer, då kallad The Collective, numera Weapon Omega, lyckades ha ihjäl hela Alpha Flight bortsett från Sasquatch i slutet av House of M? Sedan dess så har de varit döda, men i eventet Chaos War så blir merparten av Alpha Flight återuppväckta från de döda, och har nu återvänt till rollen som Kanadas främsta beskyddare. John Byrne är såklart borta sedan länge, och som nya kreatörer finner vi istället författarparet Fred Van Lente (Incredible Hercules) och Greg Pak (Planet Hulk, World War Hulk, War Machine) samt illustratören Dale Eaglesham (Steve Rogers: Super-Soldier, Fantastic Four).

Vi kan väl snacka lite kring det här med #0.1 också när vi ändå är igång. Marvel har ett pågående initiativ där de släppt en massa titlar som numrerats med .1. Bland de mer prominenta titlarna finner vi till exempel Amazing Spider-Man #654.1 och Uncanny X-Men 354.1. Syftet med .1 är att skapa en perfekt hoppa-på-punkt för nytillkomna läsare. Det är inga direkta nystarter av serierna, utan snarare fristående nummer som öppnar upp för ett fortsatt läsande av kommande nummer efter .1. Rätt smart faktiskt, men huruvida det lockat några nya läsare till Marvel eller ej vet jag inte. För Alpha Flight så funkar 0.1 som en introduktion av teamet samt det rådande läget i Kanada, och det leder oss helt naturligt in i nästa kapitel av min recension: Handlingen.

Fortsätt läsa Alpha Flight #0.1 och 1

Manus: Fred Van Lente, Greg Pak
Illustration: Dale Eaglesham, Ben Oliver
Tusch: Dan Green, Andrew Hennessy
Förlag: Marvel
Betyg: 3+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Criminal: The Last of the Innocent #1

onsdag 22 juni, kl 22:26 av 3 kommentarer

CriminalLast1Den som väntat, svettig och skakande, på sin hårdkokt-fix efter sista numret av Ed Brubakers och Sean Phillips Incognito: Bad Influences (alla fem numren entusiastiskt anmälda av Anders här) behöver inte vänta längre: nu är första numret av nya Criminal-arcen The Last of the Innocent här. Venerna stelnar i förväntan men man kan snart slappna av och låta kicken från Brubakers och Phillips kanske ambitiösaste – och samtidigt mest klassiska – Criminal-berättelse hittills bara skölja över en.

Bara på de första tre sidorna staplar Brubaker upp noirgenrens elementa och jag finner mig under läsningen namechecka den tänkta biblio- och filmografin i huvudet: The Killer Inside Me, Double Indemnity, Dial M for Murder… och sen, som ett pistolskott, sidan 4: en återblick till huvudpersonen Riley Richards barndom i form av en svängigt stiliserad seriesida a la Acke (eller Life With Riley som serien-i-serien får heta här). Detta bedrägligt enkla grepp ställde i alla fall mina förväntningar på huvudet: Brubaker vill nåt mer än att hylla och själv sälla sig till sin älskade hårdkokta kanon, han vill utveckla den och göra den seriespecifik.

Fortsätt läsa Criminal: The Last of the Innocent #1

Manus: Ed Brubaker
Illustration: Sean Phillips
Färgläggning: Val Staples
Förlag: Marvel/Icon
Betyg: 4+/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...