I Dobbiston var Howard Grayling känd som ”Captain Cone” där han sålde glass och andra frysta godsaker från sin glassbil. Genom åren hade han blivit mycket skicklig på sitt jobb och hittade alltid de bästa ställena att stanna bilen på och visste precis när han skulle sätta på glassbilens melodi. Hans öron kunde lätt uppfatta barns skratt, och, ännu viktigare, barn som grät, och eftersom Dobbiston låg i det nordvästra hörnet av England – ett tufft ställe för vem som helst att sälja glass på – så kunde han förutse de små luckorna i molntäcket som påminde folk om att det faktiskt var sommar.
Så länge han kunde sälja sin glass – och hinna lösa dagens korsord innan sin runda – så var Howard nöjd, men det hade dykt upp mörka moln vid horisonten. Tony Augustus var också i glassbranschen men hade större ambitioner än Howard och hade redan konkurrerat ut flera lokala aktörer i grannstäderna men Howards blygsamma runda hade alltid varit ohotad, ända tills nu och orsaken var enkel. Howard hade alltid kört samma runda som sin far före honom och kanske var det därför Tony åtrådde den så mycket…för Tony var Howards halvbror.
Illustration: Matthew Dooley
Förlag: Jonathan Cape
Betyg: 5/5
I somras kunde man se en 
När jag först läste om britten Bryan Talbots nya serie var seriepeppen i det närmaste total. Steampunk och fabeldjur är ingredienser som får det att vattnas i munnen. Jag återkommer nedan om det blev en välsmakande och trevligt upplagd rätt (jag ber om ursäkt för de lama skämten). Det enda jag kan dra mig till minnes att jag läst av Talbot tidigare är en kort serie i Fantomen om en drake för några år sedan men det minskade inte peppen för de sidor ur Grandville som fanns på nätet lockade rejält. Talbot har tidigare gjort The Adventures of Luther Arkwright, Alice in Sunderland och den av Epix utgivna Sagan om den stygga råttan. Han har även tecknat Batman, Sandman, Fables, Judge Dredd och Hellblazer m.m.
