Det här åttonde numret av New Mutants är inte bara fortsättningen på teamets trubbel med Selenes teknoorganiska gengångare, det är även det sista numret av New Mutants som ingår i det pågående X-eventet Necrosha, vilket känns lite konstigt. Det finns nämligen inget direkt avslut för New Mutants del här. Det fightas en hel del mot de återuppståndna Hellions och en del andra fördetta avlidna mutanter, men när det är avklarat så är Necrosha hux flux över för New Mutants del. Inte mycket till final om du frågar mig, men jag får väl anta att de iallafall får göra någon sorts gästspel i X-Men: Legacy och/eller X-Force där Necrosha rullar vidare ända in i mars. Lite abrupt känns det hur som helst, även om slutet bjuder på återkomsten av ett par gamla läsarfavoriter. Apropå läsarfavoriter som återuppstår så känner jag mig lite kluven här. Visst är det på sätt och vis kul att få se ett gammalt radarpar back in action igen, men samtidigt så önskar jag att seriedöden faktiskt kunde få vara lite mer definitiv ibland.

Produktionsmässigt så tycker jag att det här numret kunde ha varit bättre. Zeb Wells berättar en helt ok historia här även om den som sagt känns lite hastig och avhuggen i sitt avslut, men på tecknarfronten så presterar Diogenes Neves inget vidare. Synd, för han var betydligt bättre i det förra numret. Det är inte dåligt tecknat, men i och med att jag vet att det skulle kunna vara bättre så blir det visuella lite av en besvikelse här. New Mutants #8 är i slutänden ett helt ok nummer, men som sista nummer för New Mutants i Necrosha så borde det allt ha varit lite maffigare.

Zeb Wells och Diogenes Neves har fått ordentlig fart på den här skutan nu. New Mutants #6 var som Johan nämnde ett stort kliv framåt och uppåt för den här titeln, och med nummer 7 så blir det faktiskt ännu bättre. För den som missat det så är New Mutants mitt uppe i pågående eventet Necrosha där ett flertal av deras avlidna kollegor återupplivats och tvingats anfalla sina vänner, och för våra unga mutanters del så är det Douglas Ramsey aka Cypher som (motvilligt) attackerar dem. Som om det inte vore nog med det så dyker Hellions upp för att säkerställa att Cypher gör det han beordrats att göra, och det visar sig snart att det är betydligt lättare sagt än gjort att besegra moståndare som redan är döda. Chockerande och förvirrande för alla inblandade helt enkelt, och Wells lyckas verkligen förmedla en tydlig känsla av stundande kris och handfallenhet här. Snyggt!

Det som kan vara lite smått förvirrande med eventet Necrosha och New Mutants är den omkastade utgivningsordning som Marvel lyckats få till. New Mutants #6 kom nämligen ut nästan en månad innan X-Necrosha, men för att få rätt läsordning och kontext från början så är det X-Necrosha som ska läsas först. Så, för dig som är sugen på New Mutants Necrosha-äventyr, vänta med New Mutants #6 och 7 tills du läst X-Necrosha (man behöver dock inte läsa X-Necrosha för att förstå vad som händer i New Mutants, men det ger mer kött på benen). Nästa nummer är det sista Necrosha-numret för New Mutants, och det ska bli sjukt spännande att se hur det slutar och vad allt det här stöket med levande döda kommer att leda till framöver.

Jonas och Ferdinand har ju tidigare här på Shazam beklagat sig om att New
Mutants hittills inte har hållit särskilt hög klass. Men i nummer 5 verkade den negativa trenden ha vänt och efter att själv nu ha läst New Mutants #6 nu så kan jag rapportera att så verkligen tycks vara fallet. Nummer 6 är lätt det bästa numret hittills i serien och dessutom ett av de första numren i Marvels nya mutant-crossover Necrosha X.

Största anledningen till att det här numret är bra är att Zeb Wells ställer New Mutants mot gamla team-medlemmen Cypher som har förmågan att läsa och förstå alla språk (inklusive kroppsspråk), vilket gör att vi som läsare får ta del av vad Illyana, Cannonball, Karma och de andra i New Mutants egentligen tänker. Det låter kanske lite flummigt, men det funkar faktiskt överraskande bra. Att sedan större delen av numret består av en utdragen fight Cypher och New Mutants emellan är inte heller fel. Visst, det skulle lätt kunna bli långtråkigt men Wells får det att hela tiden vara intressant samtidigt som tempot är högt.

Diogenes Neves illustrationer är överlag bra här, men det finns en del paneler där jag tycker att han har haft lite för bråttom och han har också gjort en och annan illustrationsmiss, men det är inte något som stör mig särskilt mycket i alla fall, och det finns saker som han gör riktigt bra i här, som till exempel ansiktsuttryck. Så Neves illustrationer får ändå räknas som väl godkända.

Det första fyra numren av New Mutants var inte särskilt bra men nu verkar serien har fått upp farten och om Zeb Wells kan hålla serien på den här höga nivån framöver så tror jag att New Mutants kommer att vara en serie att hålla ögonen på. Dessutom har New Mutants #6 fått mig riktigt intresserad av Necrosha-crossovern som Marvel nu drar igång och det ska bli intressant att se vad det blir av den.