Nu har tiden gått och det är mindre än 2 månader kvar av mitt första år i Dover, New Jersey, och the Joe Kubert School of Cartoon & Graphic Art. De 9 månader jag med spänning väntade på förra sommaren susade förbi snabbt, men inte särskilt smärtfritt. Man har haft skolprojekt efter skolprojekt att arbeta med. Men som man säger, tiden går fort när man har roligt.

För roligt har det varit, och lätt värt allt slit. Det känns som om ett halvår här gett mer resultat än ett liv med tecknande. Hemma blev man överöst med snälla ord och komplimanger. Här inleddes skolåret med vår Basic Drawing I instruktör och Archie Comics skaparen Fernando Ruiz’s ord: Ni har säkert alla varit bästa tecknaren m.m. bland vänner och familj och blivit bortskämda med komplimanger. Det är över nu. Ni suger allihopa!

Jag är inte avskräckt än i alla fall att följa mitt karriärval. Som jag sagt är det otroligt mycket slit vilket jag ofta uttrycker lite smärta över, men det är en bra smärta som härdar talangen så länge man pushar sig igenom. Det är så man utvecklas och även och jag gjort det när jag tittar igenom mina gamla och nya illustrationer suger jag fortfarande. Så Mr. Ruiz hade rätt. Det är alltid något som är fel och kasst. Även om bara jag ser det och överanalyserar. Som när vi frågade Joe Kubert hur lång tid det tog honom att lära sig och bli en bra tecknare. Svaret var klockrent: Ungefär 70 år, jag börjar nästan få ordning på mitt tecknande. Joe är en grym gubbe. Sonen Adam pushar också på och säger att vi aldrig ska nöja oss.

Hur har det då varit att leva här? Jag sover ca. 3-4 timmar per natt, och ibland inte alls. Oftast delar jag upp allt i powernaps. Jag har aldrig varit försenad med en deadline som tur är. Inte ens när jag stukade handen rätt illa för ett par veckor sen. Det var mycket oro där men efter läkarbesök var inget brutet och ska läka helt om några veckor. Just nu gör det fortfarande ont men jag biter ihop och allt börjar bli bättre. Har bara missat en lektion på hela året vilket känns bra. Nu i April siktar jag på att testa lyckan för att få stipendiet på 5000 dollar som delas ut till en lycklig förstaårselev. Håll tummarna!

Här är ett litet dagschema. En dag ser i stort ut så här:

08.00 – Går upp och beger mig till skolan.
08.30 – Skolan börjar med morgonlektion.
11.15 – Lunch, vilket oftast blir kinamat med kokt ris och kyckling och broccoli. Vid stamstället brevid skolan samt en tripp till Wahlgreens för att köpa lite mellanmål att ha under dagen. Äta är viktigt och jag äter något varannan timme för att ha energi.
12.00 – Eftermiddagslektion.
14.45 – Åker hem med Mike och spenderar en timme med att prata serienyheter och nörda loss lite i någon serieaffär. Vi samlar också ihop folk och spelar basket 2 timmar, ett par dagar i veckan efter skolan. Dessa dagar hoppar jag över min sovstund när jag kommer hem. Jag stukade dock handen tack vare basketen. Inte helt ok.
16.00 – Kommer hem och skypar med flickvännen hemma i Svea och sover sen i 1-2 timmar.
18.00 – Sticker till gymmet och tränar. Eftersom vi sitter mestadels av dagen så klarar man sig inte utan att röra på sig. Mår man fysiskt dåligt är chansen stor att man inte pallar mentalt heller under all press. Vi har bara 2 mikrovågsugnar i studentbostaden och på grund av brandrisk får vi inte ha ugnsplattor eller grillar. Detta leder till mycket skräpmat.
20.00 – Börjar jobba och sitter tills allt är klart.
04.00 – 06.00 – Går och lägger mig.

Det är mitt dagschema. Jag hade ju lätt fått mer gjort om jag inte tränade och så, men jag hade knappast mått lika bra. Fredagar gör jag dock inget arbete och då är det bara vila efter skolan, kanske gå på bio eller besöka den lokala baren för att umgås med vännerna här och ta ett litet break ifrån serier och skola. Denna vilodag är en gudagåva.

Hur går det betygmässigt i skolan? Jo, jag klarar mig rätt bra mitt genomsnitts betyg ligger på 3.7 av 4 vilket är ett A- och jag hade så vitt jag förstått högst betyg av alla 1:or detta året. Det är definitivt en första gång för mig. Borde leta upp addressen till mina gamla högstadie och gymnasielärare och skicka den goda nyheten med orden, ”In your face!”