Inlägg taggade ‘Italien’

Recensioner

De levande döda

torsdag 25 augusti, kl 21:09 av 0 kommentarer

dylandogAdes Media trummar på med sin utgivning av Dylan Dog i en imponerande takt. I De levande döda blir mardrömsdetektiven uppsökt av en kvinna, Sybil, som misstänks för mordet på sin make. Men enligt henne var han redan död när hon i självförsvar hög honom med en sax i ögat. Dylan som inte är främmande för det övernaturliga konstaterar att hon attackerats av en zombie. Dylan börjar följa zombiespåret och det leder honom, Sybil och hans assistent Groucho, till Skottland och en man? vid namn Xarabas.

Som jag förstått det så växlar Dylan Dog både manusförfattare och tecknare. För teckningarna i De levande döda står Angelo Stano och han har en tuschrik stil som för tankarna till 70-talsserier i svartvita serietidningar. Stano levererar alltså bra grejer. Början på albumet är riktigt zombieskräck av bästa märke. Därefter dippar serien med en massa pladdrande hos Dylan Dog och sedan blandas bra skräck med mer meningslöst pladder. Någonstans här började jag misströsta och fundera var albumet som börjat så lovande var på väg. Men tack och lov repade det sig och avslutningen i Skottland bjuder återigen på fin zombieskräck på en ödslig plats. Dessutom bjuds man på en twist på slutet. Sammantaget är det fin skräck med ett bra om än i stycken lite klyschigt och definitivt pladdrigt persongalleri. Ska även plussa för Henrik Sahlströms fina omslag. Jag hoppas att det blir fler album och definitivt vill jag se mer av Angelo Stano.

Manus: Tiziano Sclavi
Illustration: Angelo Stano
Förlag: Ades Media
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

Dylan Dog ges ut på svenska

onsdag 27 november, kl 09:51 av 0 kommentarer
DylanDog_VIF_cover
Nya aktörer är alltid trevligt och nu är det dags för ännu en. Ades Media, baserat i Skellefteå med Andreas Eriksson som förläggare. Första albumet är Dylan Dog: Vila i frid och ges ut i december. Dylan Dog är en italiensk serie om en detektiv som arbetar med övernaturliga fall. Serien har tidigare publicerats i olika svenska tidningar men det var ett tag sedan så var fallet. Lite reklamtext från förlaget: Dylan Dog: Vila i frid. Mardrömsdetektiven Dylan Dog anlitas för att hjälpa spöket av en 16-årig flicka som inte kan ta sig vidare till andra sidan. Men fallet förbryllar även Dylan, och för att hjälpa henne måste han vara beredd att offra sin egen själ… Omslaget för den svenska utgåvan är tecknat av Jimmy Wallin. Förutom det 100-sidiga albumet Vila i frid kommer en bonus att finnas tillgänglig för Dylan-fans som är på hugget. Det är inte ett smakprov av en längre story, utan en komplett och fristående berättelse – som dock bara är 16 sidor lång, Dylan Dog: En seriemördares bekännelser. En seriemördare härjar på Londons gator, men det bekymrar inte mardrömsdetektiven Dylan Dog som specialiserar sig på fall med övernaturliga inslag. Men vare sig Dylan vill det eller inte kommer han att hamna i mördarens väg… Upplagan är begränsad och man får den på köpet vid köp av Vila i frid, men bara från vissa försäljningsställen. En lista över dessa finns Facebook.
Recension kommer på Shazam när albumet är inköpt. Omslag och ett par sidor efter hoppet.
Skriv en kommentar
Recensioner

Stigmata

onsdag 23 mars, kl 09:15 av 7 kommentarer

stigmataIbland, bara ibland har jag den där wow-upplevelsen av en film, bok eller serie som vägrar släppa taget, som det inte går att värja sig mot. Italienarna Claudio Piersanti och Lorenzo Mattotis Stigmata är en sådan wow-upplevelse. Stigmata handlar om en man på samhällets botten, en spillra av en man. En morgon när han vaknar blöder han ur handflatorna utan förklaring. På sjukhuset vägrar man tro att det skulle ha en gudomlig förklaring, inte skulle gud välja en sådan man. Ur stånd att hantera sin stigmata raseras snabbt den eländiga tillvaron och en än eländigare dagdrivartillvaro tar sin början innan han finner ro på ett kringresande tivoli. Men helvetet är aldrig långt bort och just när ljuset nått honom sjunker han djupare än tidigare.

Det som gör Stigmata till en wow-upplevelse är dels temat om skuld och försoning som Piersanti hanterar ypperligt. Detta i kombination med Mattotis än starkare teckningar som verkligen manifesterar det mörker och den tyngd som oftast vilar över mannen (hans namn nämns aldrig), det finns en intensitet i teckningarna som verkligen slår emot mig. Den starkaste delen är efter den stora katastrofen som drabbar mannen när han kämpar mot både det omgivande och sitt eget mörker. Stigmata är dessutom ett ypperligt exempel på seriemediets inneboende möjligheter och Mattotti tar verkligen tillvara på dessa från bokens början till det vackra och symboliska slutet. Ett mästerverk som verkligen är artsy men på rätt sätt. Ett mästerverk svårt att beskriva. På Fantagrahics Flickr finns ett utdrag att beskåda.

Manus: Claudio Piersanti
Illustration: Lorenzo Mattotti
Förlag: Fantagraphics
Betyg: 5/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Corto Maltese i Etiopien

lördag 5 mars, kl 11:55 av 1 kommentar

CortoMaltese-EtiopienAfrika är en mystisk plats säger Corto Maltese. Kanske något för Jonas att ha i åtanke? Nåja, Corto Maltese är inte så lättpåverkad. Men mer om det senare. Kulturgärning är ett uttryck jag trodde jag använde oftare på Shazam än vad jag faktiskt gjort. Nu är det iaf på sin plats för Koliks beslut att ge ut Corto Maltese-album är sannerligen en kulturgärning. Hugo Pratts Corto Maltese är en av de mest ikoniska seriekaraktärerna på den här sidan Atlanten och i flera andra länder ges albumen ständigt ut i nya utgåvor.

I Corto Maltese i Etiopien är Corto både i Jemen, Somalia, Etiopien och Tanzania eller rättare sagt Jemen, Brittiska Somaliland, Abessinien och Tanganyika under första världskriget sista skälvningar. Nåja, Corto och de han möter är överlag inte så intresserade av den vite mannens gränser eller hans grund för att kriga. Albumet är uppdelat i fyra kortare episoder och tre av dem kretsar kring Corto och danakilen Cush och deras strapatser och strider mot korrupta sheikher, Mad Mullahs män och fördomar. De är ett omaka par som ändå hittar varandra. I det fjärde bestämmer sig Corto för att hämnas en gammal bekantskap och får hjälp av de mytiska Leopardmännen.

Det allra bästa med Corto Maltese är utan tvekan Pratts fantastiska teckningar. Det finns en lätthet och självklarhet över dem som finns hos få andra serietecknare. Jag föredrar egentligen Corto Maltese i svartvitt men färgläggningen i Corto Maltese i Etiopien är riktigt bra. Teckningarna ger ofta en nonchalant intryck och matchar på så sätt Corto Maltese som oftast ger ett nonchalant intryck och verkar vara obrydd om det mesta men det visar sig alltid att så inte är fallet. Vare sig han vill det eller inte dras han in och tvingas välja sida men det ska också sägas att det i Corto Malteses äventyr aldrig är självklart vad som är den rätta sidan. Under det kvicka och nonchalanta ställs många större frågor. Just i den delen är Corto Maltese i Etiopien mer lyckad än flera av de andra äventyren jag läst, kanske delvis för att konflikterna Corto Maltese stöter på i grunden i stort sett kvarstår och frågorna som ställs är applicerbara även i vår tid. Fundamentalisten Cush är i detta avseende tidlös. Det är även bra action och Pratt knyter an till tidigare Corto-historier genom ett par karaktärer. Det finns egentligen inga större brister och Corto Maltese i Etiopien är helt enkelt en suverän äventyrsserie med ett filosofiskt djup.

Illustration: Hugo Pratt
Förlag: Kolik förlag
Betyg: 4+/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Brodo di niente (Nothing broth)

tisdag 18 januari, kl 21:43 av 0 kommentarer

brodo-di-niente-2I ett nummer av Galago, jag minns inte vilket, stötte jag för första gången på Andrea Brunos Brodo di niente och slogs av Brunos kompromisslösa teckningsstil som träffade som ett slag i magen. Så på förra årets Spx var italienska Canicola på plats och jag passade på att köpa ett ex av albumet som har engelsk text längst ner på varje sida. Albumet finns även översatt till engelska (i bubblorna) på electrocomics. Brodo di niente handlar om två pojkar som lämnar en armé i ett av krig plågat Italien. De söker först skydd på en kyrkogård men lämnar den sedan några präster närmar sig (prästerna i albumet förefaller vara någon sorts vidrig milis) och beger sig till en oidentifierbar och förödd stad för att söka skydd. Men inte heller där är de säkra.

Brodo di niente är verkligen som ett hårt slag i magen. Bruno skildrar ett avhumaniserat Italien som förötts av kriget och det är inte bara landskapet och städerna som förötts utan framförallt människorna som befolkar desamma. Det finns inget medlidande kvar, var och en för sig själv och framtiden är ytterst blek och Italiens vinst i det pågående fotbolls-VM är bara tillfällig lindring. Historien om pojkarna, för det förefaller de vara, som deserterar är stark. Efterhand fokuserar Bruno på Russo som gör vad han kan för att överleva. Bruno berättar historien genom att nedslag i framförallt Russos miserabla tillvaro, han ägnar sig inte åt några karaktärsstudier utan alla skildras ytligt sett till dialogen men Brunos fantastiskt effektiva teckningar säger desto mer. Kompromisslösa är det bästa sättet att beskriva teckningarna och det är framförallt de hårda ansiktena och desperationen som framträder. Alla ögon är kolsvarta vilket förstärker känslan av den tomhet och meningslöshet som präglar tillvaron. Miljöerna som personerna vistas i är svåra att urskilja och det gör bara det hela än otrevligare, att man bara kan ana förödelsen som man kan vänta sig att finna där. De svartvita teckningarna är närmast perfekta för albumets stämning. Ibland tillkommer och försvinner personer väl snabbt vilket gör att läsningen inte flyter på hela tiden. Men i det stora hela är Brodo di niente ett riktigt bra och svårsmält album som inte släpper taget.

Illustration: Andrea Bruno
Förlag: Canicola
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...