1958 hände något märkligt med fysikens lagar. Elektricitet, motorer – allt som underlättade livet, upphörde att fungera och ingen vet varför, men mänskligheten tillgodosågs med ett nytt alternativ: varje människa fick en gud och varje gud en människa. Dessa gudar fungerar som utsmyckning, assistent, livvakt eller bank men alla människor är inte lyckligt lottade. En på tiotusen får ingen gud och tillhör samhällets utstötta, ständigt på drift och oförmögna att tjäna pengar. Men det ironiska är att dessa ”shapers” är de enda som har förmågan att uppgradera eller omformatera dessa gudar som de själva inte kan ha. Kort sagt: alla behöver dem men ingen vill veta av dem.
För det mesta har jag redan en färdig recension i huvudet efter att ha läst en serie och resten av processen är bara något som ska ner på pränt. Men vissa serier lämnar mig med en känsla av förbryllad tomhet där jag inte vet var jag ska börja eller sluta. Godshaper av Simon Spurrier och Jonas Goonface är ett praktexempel på en sådan för även om jag är svag för Spurriers alster (framförallt Six-Gun Gorilla, The Spire och Coda) så känns Godshaper som en hal ål som jag inte kan få grepp om men jag ska nu, efter att först ha läst den i lösnummer för ett år sedan och även skaffat samlingsutgåvan, göra ett tappert försök.
Illustration: Jonas Goonface
Förlag: BOOM! Studios
Betyg: 3+/5