Så var det då dags att recensera Sveriges största äventyrstidning på Sveriges största serieblogg. Fett värre alltså. Jag kommer framöver att recensera varje nummer av Fantomen så fort det landat i brevlådan. Det snygga omslaget är tecknat av min favorittecknare i Team Fantomen, Hans Lindahl. Han har tecknat äventyret Duellen vid Deadman Gulch efter Claes Reimerthis manus, båda har ett stort antal Fantomen-äventyr under bältet sedan de inledde sitt arbete med Fantomen under 80-talets början.

Äventyret handlar om hur filmstjärnan Alexandra Troy, innehavare av det goda märket vilket innebär att hon skyddas av Fantomen, tvingas in ett kontrakt av skrupelfria filmbolaget Horizons Unlimited. Hon placeras i en lyxvilla där den förra stjärnan nyss hängt sig. Hon bestämmer sig för att fly till Bengali för hennes pappa har berättat om Fantomen. Fantomen hittar givetvis henne och tar sig an bolaget och dess ägare med det lökiga namnet Nexus Nero. Duellen i titeln utspelar sig i Neros turiststad a la Vilda Västern.

Intrigen är lite trött och känns inte speciellt fräsch men att det hela utspelar i filmbranschen och med Västernkulisser räddar upp det hela lite men det här är inte direkt Reimerthis bästa manus. Det är Lindahls snygga teckningar som lyfter äventyret till en högre nivå än det förtjänar. Varje gång jag läser Lindahl i färg påminns man tyvärr om hur mycket bättre han är i svartvitt vilket lyfter fram hans suveräna tuschning mycket bättre. Ett dussinäventyr med snygg inramning.

I slutet finns första delen av Lee Falk och Sy Barrys Äventyr på Eden från 1980. Större delen är en gullig presentation av Eden och dess invånare, allt ackompanjerat av små och fascinerade Fantomenungar. Liksom nästan allt duon gjorde de sista trettio åren genuint ointressant. I slutet spanar bad guys in Eden och det blir nog trubbel i paradiset i nästa nummer.

Biserierna utgörs av Blixt Gordon, Latigo och Herman Hedning. I Blixt-episoden Testflygningen får man stifta bekantskap med Sorglös för första gången, en ung kille med en stor förmåga. Jag är inte så förtjust i Dan Barrys version av Blixt, jag hade hellre läst Alex Raymonds 30-tals version. Testflygningen är en okej episod men inte så mycket mer, förhoppningsvis blir fortsättningen bättre. Latigo är helt meningslös och varför Fantomen publicerar skiten övergår mitt förstånd. Herman Hedning är rejält trött och det borde gå att hitta något nytt och fräscht.