Som du kanske minns så gav Johan för en tid sedan Flash: Rebirth #4 en stark fyra i betyg. Anledningen till att jag nu efter att ha läst tidningen tar mig tid att skriva en recension av samma nummer är inte bara för att jag har en något avvikande åsikt, utan även för att jag läser Flash: Rebirth med DC-rookiens naiva ögon. Grejen är den att jag egentligen inte tycker att det här numret är dåligt i sig (snarare tvärtom), utan mer att jag inte riktigt har det som krävs för att uppskatta det som som Johns och van Scivers försöker leverera. Jag tycker mig ha en hygglig grundkoll på DC:s speedsters, jag vet till exempel att de får sina fartkrafter från The Speed Force och att de kan lubba så fort att de rusar genom både tid, rum och över till parallella verkligheter. Det jag tyvärr inte har koll på är Barry Allens familj och hur alla speedsters (och det finns ju uppenbarligen en hel jävla massa) hänger ihop egentligen. Så, när vi i detta nummer – SPOILER ALERT – får reda på att våra snälla speedsters tillhör den gula speedfärgen, och att den i sin tur hotas av Professor Zoom röda fartblixtar, så måste jag erkänna att jag trots flera genomläsningar faktiskt inte förstår riktigt vad det är som händer och vad det här innebär för Barry Allen och hans snabba vänner. Jag kan uppskatta den här seriens höga produktionsvärden, men för min del så blir det här aldrig mycket mer än tonvis av färgade fartblixtar som omger en mängd karaktärer som jag ännu inte fått någon kläm på. Tyvärr så ser den här serien alltså ut att misslyckas med att infria mina relativt höga förväntningar, och jag tror den överlag har betydligt mer att erbjuda de mer inbitna fansen än oss som tar våra första trevande steg i DC-djungeln.

I senaste numret av Flash: Rebirth så slutade den med att Barry Allen sprang in i The Speed Force, den mystiska barriär som ger alla speedsters deras krafter, i ett försök att slippa sprida död och förstörelse bland nära och kära och Black Flash. Men väl i Speed Force finner han mannen bakom allt som hänt Barry sedan hans återuppståndelse i Final Crisis, Barrys nemesis Eobard Thawne mer känd som Professor Zoom. Det här fjärde numret består till stor del av snack mellan Barry och Zoom men det tycker jag absolut inte gör någonting. Visst, sådan här snack-partier kan lätt bli tråkiga och intressanta men Geoff Johns lyckas hela tiden hålla mitt intresse uppe hela tiden och avslöjar hela tiden små intressanta grejer, både om Barry och om Zoom. Dessutom bjuds det på ett riktigt stort avslöjande i slutet av numret rörande Barry och hans koppling till Speed Force. Ett avslöjande som jag kan garantera kommer att få stora konsekvenser för resten av storyn och för Barry själv i fortsättningen. Jag kan knappt hålla mig till nästa nummer!

Ethan Van Sciver arbete på Flash: Rebrith har jag hela tiden tyckt varit utmärkt men jag undrar om inte det han gör i det här numret är bland det bästa han har gjort på mycket länge! Det ser helt fantastiskt ut och när väl någon speedster sätter fart och börjar springa så sparar van Sciver inte blixtar för att illustrera farten. Tidigare brukade jag tycka att Scott Kollins, som vi senast så illustrera DC:s speedsters i miniserien Rouges’ Revenge, var den bästa att ilustrera DC:s speedsters men nu undrar jag om inte Ethan Van Sciver har knuffat undan honom från tronen nu.

Flash: Rebirth är den bästa miniserien som DC har just nu och efter de två nummer som är kvar (tror jag…) så kommer Flash: Rebirth har ha åstadkommit exakt samma sak som Johns och Van Sciver åstakom med Green Lantern: Rebirth, dvs. att revitalsera DC:s speedsters och höja potentialen för detta något bortglömda hörn av DC:s universum. Har ni inte följt Rebirth tidigare så är mitt tips att nu omedelbart skaffar er de tidigare numren, läser dem och sedan väntar med spänning på upplösningen som kommer under de två följande månaderna.