Andra året av pandemin blev på många sätt en repris på det första med inställda eller digitala seriefestivaler och även om det är trist att inte få träffa serieskapare och förlagsrepresentanter på plats och förkovra sig bland dignande bokbord så har arrangörerna av de digitala evenemangen verkligen gjort det bästa utifrån den rådande situationen. En stor eloge riktas till Stockholms internationella seriefestival och Seriefest i väst som levererade ett fantastiskt utbud under sina respektive evenemang och särskilt glad blev jag över Seriefrämjandets satsning på Urhunden under året som bjöd på dubbla nomineringsevent och en fin, livesänd, prisutdelning. Årets höjdpunkt för min del blev Skillinge Seriefestival som ägde rum i september på Skillinge Teater med många härliga möten. Självklart ser jag fram emot fler fysiska festivaler under 2022 men blir inte ledsen om de ersätts med digitala.

När det gäller filmåret så blev det mest TV-serier från Disney+ för min del där jag verkligen njöt av WandaVision och Loki. Bäst var dock i mina ögon Netflix adaption av Jeff Lemires Sweet Tooth som infriade alla mina förväntningar och med en fantastisk Christian Convery i huvudrollen.

Som vanligt vill jag passa på och tacka de svenska förlagen Cobolt, Kartago, Syster Förlag, Albumförlaget, Sanatorium och Galago samt Egmont Comics, Lystring Förlag och Palabra som alla varit mycket generösa med att skicka recensionsex. 2021 var ett fantastiskt svenskt serieår, så fantastiskt att jag inte hann med att kolla in den amerikanska marknaden som jag brukar göra och därför har jag beslutat mig för att göra om min sedvanliga årsbästalista och istället bjuder jag på två listor: tio favoriter bland årets serieböcker översatta till svenska och årets, enligt mig, tio bästa svenska serieböcker.

ÅRETS BÄSTA SERIEBÖCKER ÖVERSATTA TILL SVENSKA

10. MAGKNIP (KARTAGO)

Raina Telgemeiers självbiografiska berättelse om stress, oro och kroniska magsmärtor levererar med sitt fina språk, skildring av vänskap, vuxna som lyssnar på riktigt och ger samtidigt en mängd hoppfulla nycklar och verktyg till ett bättre mående för alla barn som någon gång känt sig oroligt.

9. BALLADEN FRÅN NORR, DEL 1 (PALABRA FÖRLAG)

Den fantastiska första delen av Alfonso Zapicos epos om gruvarbetarnas revolt i Asturien 1934. Palabra kommer att ge ut del 2 och 3 under 2022 och precis som förordet säger så är Balladen från norr ”en historisk roman som ingen som vill förstå Spanien kan vara utan”.

8. FRAMTIDENS ARAB, DEL 4 (COBOLT)

Väntan på fjärde delen av Riad Sattoufs Framtidens arab blev lång men boken var väl värd att vänta på. En av de bästa uppväxtskildringarna jag läst och en av Cobolt förlags bästa titlar i deras imponerande utgivning av moderna klassiker.

7. SPIROU: HOPPETS TID, DEL 3 (COBOLT)

Andra världskriget går in i sitt slutskede och tillvaron blir ännu tuffare för Spirou och hans vänner i det ockuperade Belgien. Émile Bravos mästerverk är fortsatt en av de bästa följetonger i serieformat man kan läsa just nu med sin underbara mix av sorger och vardagsbekymmer blandat med dråpligheter och humor i krigets skugga.

6. KRISLÄGE (LYSTRING FÖRLAG)

Simon Hanselmann tar tempen på ett politiserat USA som präglas av pandemin, Black Lives Matter, presidentvalet och mycket mer som bara han kan genom att öppna Helvetets portar och låta lågorna regna över Megg, Mogg, Uggla, Varulv Jones och den övriga ensemblen. Helt avskyvärt galet och alldeles underbart!

5. ARSÈNE SCHRAUWEN (LYSTRING FÖRLAG)

Det visuella mästerverket av Olivier Schrauwen tar med oss på en bisarr kolonial resa med den osedvanligt patetiske Arsène som protagonist.

4. VITA LÖGNER, RÖDA HJÄRTAN (ALFABETA BOKFÖRLAG)

Nora Dåsnes briljanta blandning mellan dagbok och traditionellt serieberättande tar oss med på en omtumlande och samtidigt magisk resa i det komplicerade gränslandet mellan barn och ungdom, full av humor, drama och ett härligt pirr i magen. En häpnadsväckande bra debutbok för yngre läsare som konkurrerar med de bästa i genren.

3. I HUVUDET PÅ SHERLOCK HOLMES (KARTAGO)

En helt ny Sherlock Holmes-berättelse i två delar där själva handlingen egentligen är sekundär för den stora njutningen består i att fullkomligt absorberas av Cyril Lieron och Benoit Dahans geniala skapelse, sida upp och sida ner i ett sällan skådat stycke konst, unik för den nionde konstformen som är tecknade serier.

2. LJUSET SOM TÖMMER SKUGGAN (EPIX)

Tina Brenneisen och hennes sambo försöker hitta tillbaka till livet efter förlusten av deras ofödde son. En mycket gripande och stark självbiografisk serie om skuld, skam och existentiella frågor men också ett ljus i mörkret.

1. TANT WUSSI (PALABRA FÖRLAG)

Katrin Bacher och Tyto Albas fenomenala bok om Katrins familjs öden och äventyr i skuggan av Spanska inbördeskriget och Andra världskriget skildrat genom Katrins gammelfasters ögon. En mycket gripande ögonvittnesskildring och ett viktigt historiskt dokument som jag sent kommer att glömma.

ÅRETS BÄSTA SVENSKA SERIEBÖCKER

10. HOKUS POKUS (GALAGO)

Galagos första barnböcker, Den lilla häxan, De tre paddorna och Den magiska kojan i bokserien Hokus pokus av Fabian Göranson, såg alla dagens ljus under 2021. Bokserien om den lilla häxan Ida ser ut att bli en kommande klassiker som kommer att läsas av många barn, men också vuxna för det här är en serie som passar för alla åldrar.

9. INNE I SPEGELSALEN (NORSTEDTS)

I sin åttonde seriebok utforskar Liv Strömquist skönheten och utseendets betydelse genom historien. Den folkbildande samhällskritiken och sedvanliga briljanta satiriska humorn finns naturligtvis där men boken har också en betydligt allvarligare ton och en stark vilja att hitta svaren på människans besatthet av fysisk skönhet.

8. GUDABRÖLLOP (EPIX)

Den trevande romantiska relationen mellan dödsguden Hades och Kore står i centrum i Li Österbergs femte album om den antika grekiska mytologin. En av de bästa delarna i denna personliga nytolkning som ständigt fascinerar och inspirerar.

7. NÄR VI VAR SAMER (GALAGO)

Mats Jonssons magnum opus är en imponerande bok som både skildrar Sápmis hela historia, det statssaktionerade utplånandet av skogssamernas seder och bruk samt Jonssons egna skogssamiska rötter.

6. UGLY 3: BORTOM ALL ÄRA OCH REDBERGSPLATSEN (KARTAGO)

I Joakim Lindengrens tredje album med den antropomorfa privatdetektiven Ugly Mareowl lämnar vi Göteborg med omnejd för ett besök i de jämtländska skogarna. Scenbytet till det betagande landskapet runt Storsjön är en frisk fläkt och så är även själva mysteriet som är en science fiction-thriller med det mesta och det bästa ur genren.

5. BABY BLUE (GALAGO)

Bim Erikssons dystopi utspelas i en hälsodiktatur där framgången, lyckan och ett rent psyke är normen och alla former av psykisk ohälsa, oro, sorg eller grubblerier ses som samhällskritiska avvikelser och är därmed att betrakta som kriminella aktiviteter. En av årets mest läsvärda serieböcker med ett unikt bildspråk och ett renodlat stilistiskt uttryck.

4. DIANA & CHARLIE (GALAGO)

Elias Ericson har skapat två fantastiska karaktärer som är så mänskliga och mångfacetterade att de känns verkliga och därför känns deras kaosfyllda vardag ända in i märgen. Det här är en bok som svämmar över av starka känslor och tonårsdramatik men trots allt tumult, vrede, sorg och smärta så finns alltid Diana och Charlie där för varandra.

3. SPA (SANATORIUM)

Erik Svetoft spänner musklerna med sitt hittills mest ambitiösa projekt: en psykologisk och existensiell thriller i svart-vitt med blodröda inslag där verkligheten sakta men säkert förvandlas till en mardröm.

2. KARELEN! (SYSTER FÖRLAG)

Från första till sista sidan berättar Pia Koskela den gripande historien om sin far men också Karelens historia, de finländare som bodde där och som tvingades lämna det. Boken är även en fullpoängare rent visuellt med fina och mustigt färgstarka bildcollage blandat med traditionellt serieberättande som ger nerv åt berättelsen och trollbinder läsaren, samtidigt som den uppmuntrar till eget utforskande och fortsatt läsande. En av de bästa krigsskildringarna jag läst överhuvudtaget.

1. HUNDRATVÅ ÅR AV ENSAMHET (KAUNITZ-OLSSON)

Joakim Pirinens 20:e seriebok består av ett antal kortare och längre serier som utforskar ensamheten på ett lekfullt och genialt sett, fullt av den mörkaste humor och drama. Årets bästa svenska seriebok där Joakim Pirinen visar vilken genial serieskapare han är, både när det gäller genrer, grafisk uppfinningsrikedom, uttryck och känslor.

Under 2022 kommer jag att bland annat utforska The Good Asian av Pornsak Pichetshote och Alexandre Tefenkgi; The Many Deaths of Laila Starr av Ram V och Filipe Andrade; Cyclopedia Exotica av Aminder Dhaliwal; Graveneye av Sloane Leong och Anna Bowles; Lore Olympus av Rachel Smythe; Monsters av Barry Windsor Smith; Tunnels av Rutu Modan; The Nice House on the Lake av James Tynion IV och Álvaro Martínez Bueno samt The Secret to Superhuman Strength av Alison Bechdel.

När det gäller serier på svenska ser jag fram emot fjärde delen av Hoppets tid av Émile Bravo, tredje samlingen av Deribs Buddy Longway samt Sylvain Runberg och Josep Homs serieadaption av Millenium – Män som hatar kvinnor från Cobolt; Moa Romanovas På glid och Agnes Jakobssons serieadaption av Lars Noréns pjäs Olycka från Kaunitz-Olsson; fjärde delen av Hokus pokus av Fabian Göranson från Galago; Ryan North och Alberts Monteys serieadaption av Kurt Vonneguts Slakthus 5 och serieversionen av Roald Dahls Häxorna av Pénélope Bagieu från Kartago samt fortsättningen på Alfonso Zapicos Balladen från norr och Slumpens spår av Paco Roca från Palabra förlag.

För övrigt hoppas jag att 2022 blir det år då Malmö Seriefest återuppstår och att jag återigen kan besöka både Stockholms internationella seriefestival och Bokmässan i Göteborg, samt, med en dåres envishet, så hoppas jag ännu en gång att 2022 blir året då vi äntligen får läsa Hermanns Jeremiah på svenska. Gott nytt serieår!!!

Trackback-adress