Den snart artonåriga Isabeau Murrait, kallad ”Zabo”, har hela livet framför sig när hon lämnar det kvalmiga New Orleans. Året är 1863, delstaten Louisiana ockuperas av nordstaternas trupper och Zabo har förlorat hela sin familj till följd av det brutala inbördeskriget förutom hennes lillebror Nano som befinner sig i tryggt förvar på gården Lananette i Mississippiflodens delta. Väl framme efter en strapatsfylld resa tillsammans med den franske fotografen Coustans får Zabo äntligen stifta bekantskap med den mystiska släktingen som skyddat hennes lillebror, nämligen ingen mindre än hennes 98-åriga gammelfarmor Isabeau de Marnaye, kallad ”Isa”. Zabo upptäcker att hon hittat en tvillingsjäl i sin 80 år äldre gammelfarmor när hon berättar historien om sitt äventyrsfyllda liv, en historia om slavuppror, flykt och förbjuden kärlek. Historien om hennes flicka från Kajmanträdet.

2019 års sista seriebok för min del blev Flickan från Kajmanträdet som dök upp i brevlådan dagen innan nyårsafton. Det är fortsättningen på François Bourgeons episka albumserie Resande med vinden (Les Passagers du vent), ursprungligen utgiven 1980-84 och som gavs ut i en förträfflig samlingsutgåva av Cobolt Förlag sommaren 2019 och som jag hyllade i min årskrönika som 2019 års bästa till svenska översatta seriebok. Det dröjde enda till 2009 innan Bourgeon återvände till sin berättelse efter att ha lämnat den då 18-åriga Isa på den franska kolonin Saint-Dominique (Haiti) och nu tas stafettpinnen upp av hennes 18-åriga barnbarnsbarn Zabo och hennes äventyr längs med Mississippifloden i skuggan av det Amerikanska inbördeskriget plus att vi får veta vad som hänt i Isas liv sedan vi träffade henne senast.

Precis som i den ursprungliga albumsviten så präglas Flickan från Kajmanträdet av Bourgeons häpnadsväckande noggrannhet när det gäller historiska detaljer och skeenden. Dels blir vi åskådare till den haitiska revolutionen (1791) och ”The Great New Orleans Fire” (1794) men vi får även höra talas om Louisiana när det först var spanskt, sedan franskt och slutligen en del av Amerikas förenta stater. Andra viktiga händelser som nämns i förbifarten är slaget vid Chalmette (1815) som också kallas för slaget vid New Orleans och som var den sista stora striden i kriget mellan USA och Storbritannien som i historieböckerna kallas 1812 års krig. En mängd fascinerande historiska personer från denna tid nämns också, såsom den beryktade franske piraten Jean Lafitte, och även en välkommen förklaring av skillnaden mellan kajun och creol.

Trots att Flickan från Kajmanträdet tycks bågna av den rika historiken så får den aldrig karaktären av en knastertorr faktabok, tvärtom. I centrum av berättelsen är alltid Zabo och Isa och deras gemensamma längtan efter frihet och självständighet och den historiska detaljrikedomen gör istället att du under resans gång känner dig som en fluga på väggen som följer med på dessa extraordinära kvinnors öden och äventyr. Den franska kulturen och språket i regionen blir också mycket levande och själva Mississippi blir också en levande karaktär, både lömsk, livgivande, farlig och alldeles häpnadsväckande vacker.

Eftersom jag älskar äventyr och historia i allmänhet kan man inte få en bättre bok än Resande med vinden och Flickan från Kajmanträdet och betyget blir därför det högsta och jag ser med spänd förväntan fram emot den avslutande albumserien Körsbärens blod, vars andra och sista del håller på att färdigställas för fullt av Bourgeon och som förhoppningsvis dyker upp på seriehyllorna under 2020.

Trackback-adress