Arkon, krigsherre och Imperion av Polemachus försöker desperat hitta hem. I vad som känns som en evighet har han varit strandsatt i en främmande värld som han döpt till Weirdworld och bara det senaste dygnet har han tvingats kämpa mot svärmar av flygande spindlar, en stam av huvudjägare med kanoter gjorda av flådda människoansikten samt en flock gigantiska bläckfiskhajar. Arkon inser också snart till sin fasa att han befinner sig på en flytande ö och bryter ihop av förtvivlan och hopplöshet. Hur ska han visa sig tapper med sitt svärd och sina blixtar? I Polemachus var han en kung och erövrare, hade ett slott fyllt med plundrade skatter, ett harem av vackra kvinnor och en armé av barbarer som bugade för hans fötter. Det enda han har kvar nu är sina slitna klädtrasor, små rester av sitt förstånd och hans dyrbaraste ägodel. En egen karta över Weirdworld.

Efter att ha läst A-Force, Where Monster Dwell och Planet Hulk är turen nu kommen till Weirdworld av Jason Aaron (Southern Bastards, Thor) och bilder samt omslag av Mike Del Mundo (X-Men Legacy, Elektra). Hittils har de Secret Wars-titlar jag läst bjudit på världar med superkvinnor, dinosaurier och gammabestrålade monster men inget är en match mot galenskaperna Arkon tvingas uthärda i Weirdworld. Jason Aaron är i högform i detta sword and sorcery-äventyr och det går nästan att ta på Arkons ångest och förtvivlan samtidigt som han är en sann krigare som aldrig slutar kämpa. När det gäller Mike Del Mundo måste jag plocka upp hakan varje gång jag öppnar en serie som han gjort insidan på. Hans bilder känns helt overkliga, omänskliga och perfekta och jag fattar inte hur han bär sig åt. Lika stor eloge måste också ges till hans trogne färgläggare Marco D’Alfonso som levererar färger och nyanser som inte är av denna värld. Från första till sista rutan är Weirdworld en sann njutning och det är tveklöst en av de bästa serier jag läst i år.

Vem är då denne Arkon? Han dök upp första gången i Avengers #75 (1970) och kommer från den utomdimensionella världen Polemachus där man dyrkar krigets konst och där han skaffat sig renommé som den främste krigaren av sitt folk. Titeln Weirdworld är också en gammal goding från Marvels 70-tal som skapades av Doug Moench och Mike Ploog och dök upp i bland annat Marvel Premiere och Marvel Fanfare. Den handlade om en magisk sagovärld där man fick följa alverna Tyndall och Velanna och den hetlevrade dvärgen Mud-Butt som fått sitt namn eftersom han brukade landa på sin rumpa vid trångmål.

Aaron och Del Mundo är som sagt i högform och speciellt roligt blir det när Arkon råkar i luven på ett gäng träsktroll som alla är livrädda för sin härskarinna. Deras målande beskrivningar av vad hon skulle göra med dem om de hamnade i onåd (koka oss i våra barns blod, baka en paj av våra inälvor och tvinga oss att äta den, dränka min familj i en tunna och tvinga mig att dricka ur varenda droppe) talar för sig själva. I slutet av Weirdworld #1 får vi även veta vad som kommer att dyka upp framöver: undervattensapor, magmamän, Man-Things och deras Swamp Queen samt den mystiska The Slayer.

Weirdworld är en av de titlar som kommer att dyka upp i All-New, All-different Marvel men inte under samma namn och inte heller med Arkon i huvudrollen. Istället får den gamle Avengers-medlemmen och tappre riddaren Black Knight sin egen tidning skriven av Frank Tieri och tecknad av Luca Pizzari. Själv ser jag med glädje fram emot resten av den här serien och om du är sugen på en ny miniserie med magi, svärd och drakar är Weirdworld definitivt något för dig.

Trackback-adress