James Stokoe hade jag inte hört talas om och när jag först såg Orc Stain hos Image tänkte jag mest att det verkade vara en rätt sugig fantasyserie. Sen såg jag den på diverse årsbästalistor och köpte därför den på chans. Å den chansningen gick hem, Orc Stain är så bra att jag nästan får stånd. Just stånd och därmed snopp är en central del av handlingen i Orc Stain. Jag återkommer strax till varför. Orc Stain utspelar sig i en värld som domineras av orcher och titeln kommer av att de befläckar världen genom sin dominans. Orcherna här är mer utvecklade än i Sagan om ringen men de är ändå en otrevlig skara. Hjälten i boken är lite annorlunda än de andra orcherna, One-Eye är betydligt mer eftertänksam än den vanliga plundra-och-knulla orchen. Han besitter dessutom en förmåga att med sitt enda öga se den punkt i allting (byggnader, människor etc) som kan få allt att rämna och det utnyttjar han flitigt med sin hammare när han försörjer sig genom plundring. One-Eye befinner sig i norr hos bergsorcherna medan i söder, där One-Eye kommer ifrån, hos djungelorcherna finns det en orchtsar som lägger under sig allt fler folk och samhällen. Av en regent hos ett besegrat folk får han veta att han behöver en speciell enögd orch för att lyckas med sin strävan att erövra hela världen. Tsaren startar därför ett sökande och försöker fånga alla enögda orcher samtidigt som One-Eye har egna problem. Vad har då stånd och snopp med detta att göra? Jo, orchernas kultur är nästan helt uppbyggd kring orchernas könsorgan, benämnt gronch. En gronch är den främsta statussymbolen och att bli av med sin gronch är det värsta som kan drabba en orch. Orchernas valuta, chits, tillverkas dessutom av torkade gronch.

Orc Stain är suverän. Stokoes teckningar är så detaljerade och snygga att det känns som ett hån att inte beundra varenda ruta. I sin detaljrikedom och fantasifullhet påminner Orc Stain mer om en blandning av Loisel och Moebius än något från USA. Stokoe ger verkligen sin skruvade och snygga värld liv . Dessutom är färgläggningen helt klockren, det går nog inte att göra bättre. Det är full fart mest hela tiden och allt är så snyggt. Det går inte att beskriva Stokoes teckningar på ett rättvisande alla superlativer till trots, de måste upplevas. Newsarama har delar av första numret utlagt så spana in det utöver hans blogg.

Enda anledningen till att Orc Stain inte får full pott är snålhet och att handlingen inte är lika originell som teckningarna (iofs omöjligt) utan lite mer traditionell fantasy. En som är utvald utan att veta om det jagas av mäktiga krafter och slumpen för både vänner och fiender i dennes väg. Det är dock med betoning på lite. Genom att sätta  de överlag dumma och enfaldiga orcherna i centrum blir Orc Stain rolig och vulgär på ett sätt som jag inte sett förut. Bara att det mesta kretsar kring deras gronchar är skitkul. Kvinnan på bilden ovan är en Bowie, en Swamp-Ramba, som är kunnig inom medicin och farlig som få. På henne huvud sitter en zazu som ser ut som nåt ur mupparna men som är verkar farlig som bara den. En skön karaktär. Det finns hur många galna, geniala och roliga infall som helst. Orc Stain är fantastiskt underhållande och blandar humor och action på självklart sätt. Den ett måste för den som gillar fantasy eller serier för den delen 🙂

Trackback-adress