2022 öppnades samhället upp igen på riktigt efter pandemin och för första gången kunde jag besöka Stockholms Internationella Seriefestival under både lördagen och söndagens begivenheter vilket var en fröjd. Tidsbrist och jobb gjorde dock att jag varken kunde besöka Skillinge seriefestival eller Bokmässan i Göteborg men jag la istället krutet på Seriefest i Väst där jag närvarade vid Palabra förlags boksläpp av tredje delen av Alfonso Zapicos Balladen från norr samt Paco Rocas Slumpens spår. Som en fet bonus fick jag även träffa min nye bloggkollega Alexander Guitart vilket var mycket angenämt.

När det gäller filmåret så njöt jag av She-Hulk på Disney+ men den film som jag framförallt sett fram emot, och som jag ännu inte sett, är Anders Walter och Kim Magnussons filmatisering av Morten Dürr och Lars Hornemans fantastiska seriebok Ivalu som finns att läsa på svenska från Epix förlag. Anders Walter har tidigare gjort den mycket fina filmatiseringen av I Kill Giants och kortfilmen Ivalu är ett av Danmarks bidrag till 2023 års Oscars-gala.

Som vanligt vill jag passa på och tacka de svenska förlagen Cobolt, Kartago, Syster Förlag, Albumförlaget, Kaunitz-Olsson och Galago samt Albert Bonniers förlag, Forum och Palabra som alla varit mycket generösa med att skicka recensionsex. Precis som 2021 följer här två listor: tio favoriter bland årets serieböcker översatta till svenska och årets, enligt mig, tio bästa svenska serieböcker.

ÅRETS BÄSTA SERIEBÖCKER ÖVERSATTA TILL SVENSKA

10. MILLENNIUM 1 – MÄN SOM HATAR KVINNOR (COBOLT)

Under 2022 dök det upp flera serieadaptioner av svenska spänningsromaner – bland annat Karin Alvtegens psykologiska thriller Svek från Ades Media (adapterad av Sylvain Runberg och Joan Urgell) och 1793, första delen i Niklas Natt och Dags Bellman noir-trilogi från Bokförlaget Forum (adapterad av italienarna Giulio A. Gualtieri, Marco Nucci, Francesco Dossena och Francesco Segala). Bäst i mitt tycke var Sylvain Runberg och Josep Homs adaption av första delen av Stieg Larssons mästerliga deckartrilogi Millennium: Män som hatar kvinnor som nitar spänningen, intrigerna, miljöerna och, framförallt, trilogins egentliga huvudperson: Lisbeth Salander.

9. OM TYRANNI (ALBERT BONNIERS FÖRLAG)

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina satte onekligen sin prägel på 2022 och skapade en känsla av overklighet och maktlöshet som jag fortfarande har svårt att vänja mig vid. Galago var snabba med att ge ut Darryl Cunnighams utmärkta Putins Ryssland: En diktator blir till som brutalt redovisar de maffiametoder som Putin satt i system för att behålla makten. En annan bok som går till botten med problemet och dessutom ingjuter en gnutta hopp är Timothy Snyders Om tyranni: Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet vars grafiska utgåva gavs ut av Albert Bonniers förlag. Snyders förträffliga handbok i hur man avslöjar tyranniets lömska ansikte är obligatorisk läsning för alla som värnar om det demokratiska samhället och budskapet blir ännu kraftfullare tack vare collagen av den formidabla Nora Krug.

8. HEARTSTOPPER (COBOLT)

Alice Osemans queera megahit Heartstopper har äntligen dykt upp på de svenska seriehyllorna tack vare Cobolt förlag och i mycket fin översättning av My Bergström. Kärlekssagan mellan Charlie och Nick är alldeles underbar och jag slukade de tre första delarna som kom ut under året i ett nafs och väntar otåligt på den fjärde och sista delen som dyker upp 2023.

7. CHARTWELL MANOR (KAUNITZ-OLSSON)

Det tog serieskaparen Glenn Head nästan 50 år att bearbeta det sexuella och känslomässiga förtryck han fick genomlida under sina tidiga tonår i början på 1970-talet på internatskolan Chartwell Manor. Seriememoaren med samma namn som skolan är en brutalt ärlig skildring av dessa upplevelser men visar också hur de satt djupa spår i Glenns liv som vuxen, med missbruk och annat självdestruktivt beteende samt ständiga grubblerier om en barndom som gått förlorad.

6. BALLADEN FRÅN NORR (PALABRA FÖRLAG)

Under 2022 gav Palabra förlag ut andra och tredje delen av Alfonso Zapicos historiska epos Balladen från norr. De grundliga efterforskningarna med levande skildringar av faktiska händelser från gruvarbetarrevolten i Asturien 1934 lyser igenom men det som gör berättelsen särskilt minnesvärd är de fiktiva huvudpersonernas öden och strapatser som ger en dramatisk nerv och ett djup åt hela historien.

5. HÄXORNA (KARTAGO)

Kartago har grym fingertoppskänsla när det gäller att ge ut riktigt bra serieböcker för yngre läsare, såsom den mycket underhållande Batpig 1: När grisar flyger eller den spännande Ella 1: Speciell(a). Årets bästa barnbok, också utgiven av Kartago, är enligt mig Pénélope Bagieus fantastiska serieadaption av Roald Dahls klassiker Häxorna där Bagieu lyckas blåsa nytt härligt liv i en av mina absoluta barnboksfavoriter med ett underbart flöde, värme, humor och allvar på samma gång.

4. LAGER PÅ LAGER (KARTAGO)

Pénélope Bagieu förtjänar ytterligare en plats på min lista över årets bästa serieböcker översatta till svenska tack vare hennes senaste och första självbiografiska verk Lager på lager. Boken består av 15 olika berättelser från hennes barn- och ungdomsår, 15 stycken pusselbitar som när de fogas samman bildar ett porträtt av Bagieu själv som vuxen. Det som gör Lager på lager till ett litet mästerverk är hur skickligt hon blandar små tramsigheter med svart humor och ibland avgrundsdjupt mörker samt hur lekande lätt hon behärskar seriemediet.

3. HOPPETS TID (COBOLT)

Émile Bravos Hoppets tid – där vi får följa Spirou och Nickes öden och äventyr under den nazistiska ockupationen av Belgien under andra världskriget – avslutades med fjärde delen. Spirous resa från oskuldsfull ung man till vuxen har gått som en röd tråd genom hela albumsviten och även om han misströstar när det gäller människors val och handlingar så slutar ändå historien ljust och hoppfullt. Det är med ett visst vemod i hjärtat som jag säger farväl till Spirou och Nicke i Bravos utmärkta gestaltning samtidigt som jag fylls av värme när jag tänker på alla läsare som fortfarande inte upptäckt detta mästerverk.

2. FOTOGRAFEN I MAUTHAUSEN (EPIX FÖRLAG)

Salva Rubio och Pedro J. Colombo skildrar historien om Francisco Boix, ung spansk republikan, fotograf och veteran från spanska inbördeskriget som, likt många av sina vapenbröder, hamnade i koncentrationslägret Mauthausen i Österrike efter Hitlertysklands seger över Frankrike 1940. Boix blir assistent åt en SS-officer som tog nazisternas perversa dokumentation av grymheterna till nya höjder genom ett närmast maniskt fotograferande av alla dödsfall i lägret. Bilderna var framförallt ett ovärderligt bevis på dessa krigsbrott och med tillgång till negativen satte Boix och andra medfångar en plan i verket om att gömma eller föra ut så många negativ som möjligt ur lägret för att sanningen skulle komma fram. Rubio och Colombo har vänt på varje sten för att ge oss en bild av Förintelsen utifrån ett annat perspektiv som inte bara innefattade att utrota det judiska folket utan också den antifascistiska och fria tanken och Boix hjältemodiga insats och tragiska livsöde har fångats perfekt till eftervärlden.

1. SLUMPENS SPÅR (PALABRA FÖRLAG)

Med en imponerande blandning av fiktion och verklighet skildrar serieskaparen Paco Roca berättelsen om Miguel Campos och andra spanska republikaner i landsflykt som anslöt sig till La Nueve, nionde kompaniet i de fria franska styrkornas andra pansardivision under ledning av general Leclerc – ett kompani som utmärkte sig för sin glödande kamp mot fascismen under de allierades storskaliga invasion i Normandie och som var bland de första som tågade in i det av nazisterna ockuperade Paris i augusti 1944. Slumpens spår är ett imponerande och välgjort tidsdokument utgivet i lyxigt format med gediget extramaterial och detta mästerverk är hittills kronan på verket i Palabra förlags imponerande utgivning av spansk seriekonst på svenska.

ÅRETS BÄSTA SVENSKA SERIEBÖCKER

10. DEN UPPGRÄVDA JORDEN (GALAGO)

I serieboken Palimpsest försökte Lisa Wool-Rim Sjöblom ta reda på sitt eget koreanska ursprung och resultatet blev en gastkramande och surrealistisk thriller fylld av falska handlingar, svek och lögner. I Den uppgrävda jorden har Sjöblom vänt blicken mot adoptionsskandalen i Chile som inträffade före, under och efter militärdiktaturen där chilenska barn systematiskt fördes bort eller stals från sina familjer och där många adopterades bort till svenska familjer via Adoptionscentrum. Boken skildrar den ofta tröstlösa och frustrerande kampen om upprättelse, men också den starka, gripande solidaritet och samhörighet hos de som drabbats.

9. VÅR ENDA UTVÄG ÄR AVSTÄNGD (BAKHÅLL)

Daniel Ahlgren, den vardagsrealistiska superhjälteseriens okrönte konung, fortsätter att briljera med mycket knas och drama på samma gång i den sjätte delen av hans enastående och smått fantastiska svenska superhjälteepos SH3.

8. UGLY 4: SISTA SKRIKET (KARTAGO)

Joakim Lindengren fortsätter att underhålla sina läsare med mer härligt maniska ordvitsar, populärkulturella referenser, mer eller mindre kända Göteborgs-profiler och miljöer eller genrepastischer i den fjärde delen om den antropomorfa privatdetektiven Ugly Mareowl och hans värld.

7. OLYCKA (KAUNITZ-OLSSON)

Agnes Jakobssons Olycka är något så unikt som en serieadaption av en pjäs – i det här fallet ett verk av Lars Norén som aldrig satts upp på någon scen. Sorgligt nog avled Lars i januari 2021 och kunde tyvärr inte se frukten av detta mycket givande samarbete där Jakobssons briljanta bildlösningar och realistiska teckningsstil blottar mörkret i dramats desperata destruktivitet – särskilt i skildringen av den lilla dottern som ligger och ”sover” i rummet intill.

6. REVOLVER-HARRY (KARTAGO)

Efter tre serieadaptioner av Stieg Trenters Harry Friberg-deckare är Jakob Nilsson nu tillbaka med en mycket välgjord och informativ seriebiografi om Harry Södermans händelserika liv och gärning. Historien om renässansmänniskan och äventyraren Revolver-Harry är mycket fängslande från första till sista rutan där Nilssons härliga klara linjen-stil når nya höjder, framförallt i det fantastiska extramaterialet med underbara collage i retro-stil.

5. FAMILJEN FÅGEL – FÖRST ÄR DET ROLIGT (GALAGO)

2022 bjöd på mycket skratt i serieform, såsom klockren politisk satir i Nanna Johanssons Hata samtiden (Galago), bisarra absurditeter i Lars Sjunnessons Natacha (Sanatorium) och underbart knas i Johan Wanloos samlingsvolym Häftigt drag – så funkar samtiden (Kartago). Roligast av dem alla enligt mitt tycke var Familjen Fågel – Först är det roligt där Marie Tillman presenterar en synnerligen udda familj av antropomorfa fåglar där inte mycket står rätt till. De omvända rollerna i denna dysfunktionella familj där de vuxnas lögner slår knut på sig själva gör Tillmans härligt skruvade och absurda komedi till något av det roligaste jag läst på mycket länge.

4. VERA VEM? (BOKFÖRLAGET HEDVIG)

Författaren Anna Sundström Lindmark och illustratören Elisabeth Widmarks andra bok Vera vem? handlar om mobbing och drabbar mig hårt som läsare. Den sparsmakade men träffsäkra texten är en av orsakerna med framförallt är det kontrasten mellan Veras helvete och Elisabeth Widmarks underbara illustrationer som stannar kvar på näthinnan. De fantastiskt vackra och fotorealistiska blyertsteckningarna som naket skildrar alla nyanser av Veras smärta och utanförskap gör att man krampaktigt sugs in i berättelsen och den är omöjlig att lägga ifrån sig.

3. PÅ GLID (KAUNITZ-OLSSON)

Moa Romanovas andra seriebok På glid är utan tvekan en av 2022 års allra bästa serieromaner med ett underbart flöde, träffsäker dialog, små och stora känslor, och som dessutom präglas av det faktum att Moa Romanova är en vansinnigt skicklig tecknare med ett helt unikt bildspråk och en estetik som är omöjlig att värja sig ifrån.

2. MÅSTE RINGA BRORSAN (KARTAGO)

Magnus Jonasons enastående debut Måste ringa brorsan är en mycket vacker och gripande bok om sorgen att förlora en bror, men också en bok om den oro och skuld Magnus känt under många år. Rent hantverksmässigt är Måste ringa brorsan alldeles lysande med en monokrom färgskala där varje bildruta vägts på guldvåg men också i hur den skildrar de där stunderna i vardagen som ändå pågår trots att sorgen gör det svårt att tänka och man hela tiden glömmer saker. De där stunderna när folk är upptagna med sina egna liv samtidigt som man själv kämpar med en klump i magen eller halsen.

1. IHÅGKOM OSS TILL LIV (ALBERT BONNIERS FÖRLAG)

Även om jag konfunderas över att Ihågkom oss till liv inte fick en August-nominering så gläds jag över att Joanna Rubin Dranger tilldelades en av årets Adamson-statyetter av Svenska Serieakademin, bland annat för redan nämnda bok som, enligt undertecknad, utan tvekan är 2022 års bästa svenska seriebok. Här skildrar Joanna sin judiska familjs historia och framförallt det gedigna, och stundtals förtvivlande, sökandet efter släktingar som dödades under Förintelsen. Det är en berättelse fylld av samhörighet och glädje men också ett ofantligt mörker och stor sorg där Rubin Dranger lägger ner hela sin själ för att väcka minnet av dessa ”försvunna” släktingar till liv.

Under 2023 kommer jag att bland annat utforska Ducks: Two Years in the Oil Sands av Kate Beaton, Clementine del 1 och 2 av Tillie Walden och samlingsvolymen av The Good Asian av Pornsak Pichetshote och Alexandre Tefenkgi. Jag ser också fram emot The Naked Tree av Keum Suk Gendry-Kim, Fall Through av Nate Powell samt Roaming: Mariko och Jillian Tamakis första seriebok för vuxna.

När det gäller serier på svenska ser jag bland annat fram emot Lystring förlags spännande utgivning där vi bland annat hittar Wie ich verzuchte, ein guter Mensch zu sein av Ulli Lust; tredje delen av Djurslottet av Xavier Dorison och Félix Delep från Egmont Comics; Den ömma modern av Klara Nordin Stensö och nyutgåvan av Marjane Satrapis Persepolis från Galago samt Cobolts samlingsvolym av François Bourgeons Skymningens färdkamrater. En önskan som inte heller är orimlig är också att Cobolt publicerar de två sista delarna av samme Bourgeons Resande med vinden vars sista del kom ut på franska för några månader sedan.

För övrigt hoppas jag att 2023 blir det år då Malmö Seriefest återuppstår och hoppas att jag hinner besöka både Uppsala Comix, Stockholms internationella seriefestival och Bokmässan i Göteborg, samt, med en dåres envishet, så hoppas jag ännu en gång att 2023 blir året då vi äntligen får läsa Hermanns Jeremiah på svenska. Gott nytt serieår!!!

Trackback-adress