Serieskaparen och textilkonstnären Åsa Schagerström (f.d. Grennvall) har tilldelats Seriefrämjandets Urhunden-pris två gånger – 2003 för Sjunde våningen och 2017 för Jag håller tiden – och är i år aktuell med sin tolfte bok som även är hennes fjärde bok utgiven på Syster förlag. I Min kattresa får vi följa Åsas resa från tonårstiden – då hon föraktade folk som hade kärleksfulla relationer med sina husdjur (”Jag är ingen djurmänniska helt enkelt. Jag gillar inte människor heller för den delen”) – till idag då hennes hus på den sörmländska landsbygden varit ett hem för tre olika katter som hon älskar som sina egna barn.

Allt började med dotterns och makens önskan om att skaffa en katt och inte så lite motsträvigt gav Åsa med sig. Den nya familjemedlemmen Rubin visade sig dock vara en mycket social individ som fick rollen som familjens enande kitt och som fick Åsa att inse att även djur har en själ – något som hennes yngre jag hade hånat henne för.

Alla djur har olika personligheter och egenheter och det gällde även familjens andra katt, Fenriz (efter den norske Black Metal-musikern Gylve ”Fenriz” Nagell), som var nyfiken, blodtörstig och lite dumdristig och inte minst deras tredje katt, Ossian, vars historia upptar halva boken. Ossian var en förvildad katt och om Åsa hade vetat vilket besvär det innebar så hade hon aldrig tagit sig an honom men nu är även han en självklar del av familjen.

Personligen är jag mer en hundmänniska än en kattmänniska men vårt äldsta husdjur är trots detta en idag tioårig katt som jag älskar mycket. Från att ha varit kvarterets kung liknar han idag mest en övergödd katten Gustaf med många ärr efter olika slagsmål och precis som familjen Schagerströms Rubin så vill han ”buffa” sin panna mot min och är fullständigt oberörd av hundarnas alla mobbingtendenser. Åsa beskriver på pricken hur ett husdjur förändrar en som människa och särskilt rörande är hennes beskrivning av hur den målmedvetna och mycket besvärliga resan med Ossian gett henne tålamod med sitt yngre jag: ”En dag kanske jag kommer få hålla om henne också, men det kommer krävas ofantliga mängder tålamod”.

Trackback-adress