(Alexander ger en retrospektiv av strippserien plus en recension av den senaste volymen av Mutts)
När det kommer till seriestrippmediet (som ej ska förväxlas med serietidningsmediet), d.v.s. dags- och söndagsstrippar producerade av olika varianter av syndikat för dagstidningspress där själva mediet också föddes, så kan man räkna tidigt 1900-tal fram till 1960 som de riktigt gyllene åren. För den konstnärliga individualiteten och innovationen med exempel såsom Little Nemo in Slumberland av Winsor McCay, Krazy Kat av George Herriman och Popeye av E.C. Segar var särskilt perioden fram till sent 30-tal synnerligen fruktsam. Efter detta kom de stora äventyrsseriernas period med en ny generation tecknare såsom Flash Gordon av Alex Raymond, Tarzan och Prince Valiant av Hal Foster samt Terry and the Pirates och Steve Canyon av Milton Caniff.
Till detta bör även adderas satir via fabeldjurstradition och där har vi den sista stora klassikern under 50-talet med Walt Kellys briljanta Pogo samt givetvis den varma och existentiella Peanuts (Snobben) av Charles Schulz som startade samma årtionde med sitt fina barnperspektiv. När denna perioden var över hade den generation som inspirerats av dessa pionjärer istället gått över till att uppfinna och expandera serietidningsformen och sedan dess har det inte gått något vidare för strippmediet som innovatör, tvärtom som en krympande konstform i en krympande medievärld med vissa undantag.
Under årtiondet 1985-1995 har vi bl.a. Calvin and Hobbes av Bill Watterson och Bloom County av Berkeley Breathed som även den startade under 80-talet. Den som ska adderas till denna skara är Patrick McDonnell vars serie Mutts som startade 1996 nu firar 25 år med samling trettioett som precis kommit ut och som då presenterar alla dags- och söndagsstrippar från föregående år.
Med sin inspiration från dels det minimalistiska bildspråket från Krazy Kat samt den enorma värmen från Snobben så är denna skildring av hunden Mooch och katten Earls vardag med sina ägare och den övriga omgivningen i den lilla stad de bor i ett zenbuddistiskt mästerverk i konsten av att bara vara. För oss som bor i Sverige heter hunden Morrgan och katten Klös och gick bland annat i Serieparaden på 90-talet samt en period i Svenska Dagbladet under titeln Morrgan. Bonnier Carlsen översatte den första samlingen från 1996 år 2000 men mig veterligen är det den enda samling som kom ut.
Detta är ingen serie som man behöver köpa precis varenda del av då deras liv väldigt mycket ser likadant ut från år till år (vilket allas våra liv gör) då de vandrar genom årstiderna med vardagsfilosofiska betraktelser. I seriens början delade Patrick upp dagsstripparnas samlingar med två modeller: en för vardagsstripparna i ett format och en för söndagsstrippar i ett annat format, men sedan över ett årtionde tillbaka är det gemensam samling för hela året som gäller.
Den senaste samlingen heter Moments och det är Andrews McMeel Publishing som står för utgivningen och detta är också ett utmärkt ställe att börja på och sedan är det bara att söka sig bakåt om man vill fortsätta. Förutom detta finns även Mutts: The Comic Art of Patrick McDonnell från Harry Abrams från 2003 om man känner sig extra nyfiken. Just den utgåvan kan vara svår att få tag i, men det släpptes ett nytryck i expanderad utgåva för några år sedan.
För att skänka lite ytterligare historia med en sista parentes måste också nämnas att McDonnell 1986 var medförfattare till Krazy Kat: The Comic Art of George Herriman ett årtionde innan debuten med Mutts, även den utgiven av Harry Abrams. Detta skänker lite mervärde som inspirationskälla till hans kommande skapelse. Får man tag i den boken i dagsläget så är den en riktig pärla från ett årtionde då man inte kunde hitta Krazy Kat representerad på många andra sätt till skillnad från idag då utgivningen är massiv.
Mutts kommer med mina högsta rekommendationer oavsett om du är kattmänniska, hundmänniska eller kanske till och med båda. Eller att man helt enkelt vill ha en bra och nutida strippserie som ger enormt mycket mer än bara underhållning vid frukostbordet.
Illustration: Patrick McDonnell
Förlag: Andrews McMeel Publishing
Betyg: 5/5