Den spanske serieskaparen Pau Rodriguez Jimenez-Bravo, mer känd under pseudonymen Pau, började skissa på berättelsen om de antropomorfa hundarna Atlas och Axis redan 1995 men det skulle dröja mer än 15 år innan ett förlag nappade på hans välgjorda äventyrsserie. 2011 gav det franska förlaget Ankama Éditions ut första delen av La Saga d’Atlas & Axis och totalt blev det fyra delar där den sista publicerades 2016. Serien blev populär och har översatts till en mängd språk, bland annat svenska tack vare Egmont Comics som gav ut de två första delarna sommaren 2021 och de resterande två delarna planeras att ges ut i januari 2022.

I den första delen får vi lära känna seriens protagonister som lever ett fredligt liv i den lilla byn Jyckvik men tvingas in i ett farligt äventyr efter att deras by plundrats av de blodtörstiga ulvingarna. De vildsinta hundarna från norr dödar alla hanhundar men tar med sig några tikar och valpar som fångenskap, däribland Atlas älskade syster Erika, och Atlas och Axis beslutar sig för att hämnas de döda och rädda sina bortförda nära och kära.

I den andra delen kastas de modiga hjältehundarna in i två olika äventyr: Först får de i uppdrag att hitta den felande länken i utvecklingskedjan mellan varg och hund för att bevisa teorin om evolutionen kontra mytologin om hundguden Tobbe som skapat alla hundar efter sin avbild. Detta uppdrag tar Atlas och Axis till den avlägsna sabakistanska stäppen där tarserna bor. Knappt har de hunnit hem igen förrän de får höra ryktet om den mystiska ön Escapula på andra sidan havet samt får ett erbjudande om att bli öns nya kolonisatörer med en egen marklott och allt. Detta visar sig dock vara en bluff och våra modiga hjältar är i själva verket del av en tvångsrekryterad invasionsarmé.

Atlas och Axis utspelas på kontinenten Pangea i någon slags förmedeltid där olika raser av hundar står högst i näringskedjan. Atlas är intelligent och rationell medan Axis lever efter devisen att följa sin nos och har svårt att tygla sina instinkter. På ytan är serien lätt att missta för en klassisk äventyrsserie för yngre läsare i fransk-belgisk anda men samtidigt som den kan vara både gullig, rolig och bedårande så innehåller den mycket brutalt våld där fradgan bubblar mellan käftarna på våra hjältar. Genremixen är för det mesta lyckad men när en stympad hund hoppar runt på bara ett ben och gnäller ”ynk” blir det nästan för mycket.

Världsbygget är mycket bra där ulvingarna har omisskännliga drag av vikingar medan tarserna är Pangeas motsvarighet till de nomadiserade mongolerna. Hela serien är dessutom kryddad med härliga hundreferenser som olika uttryck (kraftuttrycket ”Svansars!”, ”egen tass” istället för ”egen hand”, ”hundliv”, ”son av en hynda”, ”byracka” och många fler), Axis kraftiga instinkter som gör att han släpper allt när han får vittring på något ätbart eller att de tänker på hundben när de är hungriga. Serien innehåller även ett smula absurt inslag där hundarna är övertygade om att just får av alla djur sprängs när de dör, en komisk effekt som bidrar till seriens unika röst.

I Atlas och Axis förekommer även några återkommande karaktärer, som tiken Mika som ständigt finns i Atlas tankar och den vänliga och urstarka värdshusvärden och björnen Ursa som ger Atlas och Axis ett nytt hem, men också legenden om det mytomspunna Khimerabenet som finns nedtecknad på en pergamentrulle i Atlas ägor. Enligt denna legend får den som hittar det magiska benet tillgång till ymnighetens matskål och behöver därefter aldrig slita mer eller skaffa mat. Serien präglas också av filosofiska funderingar om existensiella handlingar, brister och hundarnas plats på jorden, såsom att våld föder våld, trångsynthet, respekt mot andra djur, med mera.

Atlas och Axis är mycket snyggt tecknad och mustigt färglagd och det märks från första rutan att detta är ett riktigt hjärteprojekt från Paus sida som bubblar av berättarglädje, drama, humor och små tänkvärdheter under resans gång.

Trackback-adress