Ett av förra årets mest efterlängtade boksläpp var första utgåvan av Buddy Longway – samlade äventyr från Cobolt där vi fick följa början på historien om trappern Buddy Longway, hans hustru, siouxkvinnan Chinook, och deras första barn Jeremias. Andra utgåvan skulle egentligen dykt upp i april 2020 men blev tyvärr uppskjuten på grund av ni-vet-vad, men nu är den äntligen här och förgyller vintermörkret. Som jag skrev i recensionen av första samlingsutgåvan så är det här en serie som präglade mig i unga år och som alltid kommer att ha en alldeles speciell plats i mitt seriehjärta och att nu få njuta av den i en så snygg utgåva med härligt extramaterial känns oerhört lyxigt.

Andra volymen innehåller albumen Hemligheten (1977), Älgen (1978), Vildhästarna (1978) och Eldvattnet (1979) och det är verkligen imponerande att Derib producerat fyra helt fantastiska berättelser på så kort tid.

I Hemligheten är Jeremias så pass stor att han kan jaga själv men under en jakt råkar han möta White Crow som är på flykt undan två indiankrigare från svartfot-stammen. White Crow, som är mestis precis som Jeremias, har omedvetet vanärat svartfötterna och Jeremias lovar dyrt och heligt att inte avslöja White Crows gömställe för någon – inte ens hans familj, vilket går så där, förstås.

Jeremias fängslas av White Crows berättelser om sin tuffa uppväxt och hårda levnadsvillkor som skiljer sig markant från den unge pojkens vardag, trots att han också är mestis, och som är en del i den större berättelsen där Jeremias konflikt mellan den vite mannens värld och indianernas närhet till naturen går som en röd tråd genom alla albumen.

I albumet Älgen sker ett tidshopp på några år där familjen har tvingats lämna sitt hem och har byggt en ny stuga. Jeremias är nu tonåring och familjen har även utökats med en liten flicka, Kathleen, som nu är fyra år gammal. När Buddy och Jeremias kommer hem efter en fisketur berättar Buddy historien om de mäktiga älghornen som pryder ingången till stugan för den nyfikna Kathleen, en historia som får henne att beundra sin storebror ännu mer.

Här är det återigen naturen och pälsjägarnas levebröd, de vilda djuren, som står i fokus i en mycket spännande historia där Buddy och Jeremias råkar störa två stora älgtjurar under parningsperioden. Albumet är uppbyggt som en nagelbitande skräckhistoria som har vissa likheter med Spielbergs banbrytande kassasuccé Jaws som bara hade några år på nacken när albumet gjordes. Ett annat signum för Deribs episka äventyr är också att karaktärerna åldras naturligt mellan varje album vilket bidrar till den härligt realistiska känslan.

Vildhästarna börjar med att Chinook får bud om att hennes far, Stående Björnen, är döende och hon beslutar sig för att rida dit tillsammans med Jeremias medan Buddy stannar hemma med Kathleen som är för ung för att resa så långt. Det är vinter och de kommer att vara åtskilda ända tills våren kommer och under den perioden kommer Buddy och Kathleen uppleva ett dramatiskt äventyr som för dem närmare varandra. Under en jakt råkar Buddys häst Fellow fastna i snön och när de återvänder dagen efter för att gräva fram honom är han puts väck. Det visar sig att Fellow fått hjälp av en flock vildhästar som nu hindrar honom från att återvända till sina ägare och inte blir det bättre när Buddy och Kathleen stöter på en mexikanare som jagat flocken ända från Mexico och som tänker döda dem allihop.

Detta är ett av mina favoritalbum och innehåller också en scen som påverkade mig starkt som barn och fortfarande sitter fastklistrad på näthinnan så här många år efter att jag läste albumet för första gången. Återigen är det kampen mellan naturen och människan som står i centrum och framförallt människans hämndbegär som gör en hatisk och blind…men också desperat och dumdristig. Jeremias möte med sin döende morfar är också en viktig del av berättelsen där Stående Björnen ger många kloka råd till den unge mannen som sätter myror i huvudet på honom:”De två blod som rinner i dina ådror kommer att gå skilda vägar. Din ande kommer att känna sig vilsen…för att finna den rätta vägen behöver du bara följa det blod som rinner i allas vår Moder Jord”.

Samlingsutgåvan avslutas med det bästa albumet hittills, nämligen Eldvattnet, som innehåller alla element som gör följetongen så underbar. Först har vi två svartfötter som helt oprovocerat attackerar Buddy och Jeremias när de vittjar sina björnfällor. Det visar sig vara en grupp indianer som fått smak på den vite mannens rusdrycker och därför är på ständig jakt efter nya skinn och pälsar som bytesvaror. Chinook tycker också att det är dags att de skaffar sig en mjölkko, kanske några höns och grödor som de kan odla vilket skapar en inre kris för jägaren Buddy, ända tills han inser att hans hustru har rätt.

Albumet inleds också med en fin scen mellan far och son där Buddy förklarar vad Jeremias morfar försökte säga när han låg på dödsbädden. ”Om du lever i harmoni med naturen och hennes blod kommer du att leva i samklang med dig själv och följa din egen rytm.”

Förutom allt detta så innehåller Eldvattnet ytterligare en personlig kris fast för familjens yngsta medlem. Chinook och Kathleen tar hand om och vårdar en skadad bäver men Kathleen inser till sin fasa att när den är frisk finns det en chans att hennes pappa kommer att döda den. Albumet innehåller också en mycket svettig jakt på en björn och indianen Varghuvud som vill återupprätta sin heder.

I albumet Tre män red förbi fick Deribs gode vän Cosey stå modell till en av skurkarna och i Eldvattnet dyker en annan av Deribs kollegor upp, nämligen ingen mindre än Jean ”Moebius” Giraud som här säljer en mjölkko till familjen Longway. ”Giraud kan vara en riktig virrpanna”, som pälsjägaren Cesar säger, ”men kreatur förstår han sig på”.

Derib briljerar inte bara med underbara landskapsscener som tar andan ur en utan också det humanistiska anslaget. Det är en fantastisk bokserie som jag hade stor glädje av som liten och som fortsätter att imponera på mig i vuxen ålder när jag läser den med helt andra glasögon. Nästa samlingsvolym kommer att innehålla äventyren Jaktäventyr, Den vita demonen, Hämnden och Kapten Ryan och jag önskar att jag redan hade den i min bokhylla.

Trackback-adress