Det var knappt en halvtimme sedan Friday Fitzhugh återvände till Kings Hill men det kändes redan som om hon aldrig åkt därifrån. Hon borde ha väntat sig det, förstås, men hon hade planerat en lugn hemmakväll med sin mamma och moster Judy. För att få sortera tankarna. Istället, precis som tusen tidigare nätter, traskade hon runt i Kingswoodskogen och försökte hålla jämna steg med Lancelot Jones. Som om hennes liv var en skiva som hade hakat upp sig. Den här gången var de på jakt efter Weasel Wadsworth, den bortskämde sonen till Kings Hills rikaste man, som hade stulit en antik stendolk från en arkeologisk utgrävning. Friday och Lancelot hade stoppat Weasel oräkneliga gånger genom åren när han försökte göra olika dumheter men den här gången var det annorlunda. Professorn som hittade dolken blev svårt sjuk, bara genom att röra den, och det verkade som om Weasel hade blivit galen…nästan som om han var besatt. Förutom allt detta kunde inte Friday skaka av sig känslan av obehag över att återse Lancelot. De hade varit bästa vänner sedan barnsben men nu visste hon inte hur hon skulle prata med honom. Hur kunde han gå på som om inget hade hänt och hur länge skulle de undvika att prata om vad som egentligen hände natten innan hon åkte till college?

Coronakrisen gör att det kommer att dröja ett bra tag innan jag får hålla ett nytt lösnummer av en amerikansk tecknad serie i mina händer. Även om distributionen ligger nere på obestämd tid betyder det dock inte att det inte dyker upp nya serier, som till exempel första numret av en helt ny serie från Panel Syndicate, Brian K. Vaughan och Marcos Martins digitala förlag där man kan ladda ner utsökta serier som The Private Eye och Barrier och som bygger på att du som köpare själv bestämmer vad du vill betala för dem. Är du snål så laddar du ner dem gratis men om du vill att det ska komma nya nummer så rekommenderar jag att du hostar upp några korvören för här bjuds det på serier av absolut högsta klass – precis som nya serien Friday, författad av ingen mindre än Ed Brubaker, fenomenalt tecknad av Marcos Martin och magiskt färglagd av Muntsa Vicente.

Premissen för Friday är Brubakers gamla kärlek till gamla mysterieböcker för yngre läsare, något som jag själv verkligen kan relatera till, uppväxt som jag är med B. Wahlströms ungdomsböcker där bland annat Tre deckare löste olika gåtor och mysterier. Brubakers inspirationskällor är bland annat Encyclopedia Brown, John Bellairs The House with the Clock in its Walls, Daniel Pinkwaters The Snarkout Boys och så hans stora favorit: Harriet the Spy av Louise Fitzhugh.

Själva twisten är vad som händer när dessa unga detektiver växt upp efter alla dessa äventyr och antingen gått vidare, som Friday, eller fortsatt som inget hade hänt, som Lancelot. Hela anrättningen är marinerad i genren och Brubaker missar inte ett tillfälle när det gäller trovärdig inre dialog, spänning och mystik som får mig att sitta på nålar. Fridays efternamn är en hyllning till författaren av Harriet the Spy och Brubaker försäkrar att den mysiga lilla hamnstaden Kings Hill inte fått sitt namn av Stephen King och Joe Hill – i varje fall inte avsiktligt. Jag älskar också hur Brubaker så enkelt kan fånga en känsla med sin utsökta prosa, som när Friday beskriver hur lätt det var att falla in i sin gamla roll som Lances mysteriepartner men också sorgligt: ”Som att hålla hand med någon man gjort slut med.”

Marcos Martin är i toppform med underbara detaljer, perfekt flöde, ansiktsuttryck, action, ja, allt och hans hustru Muntsa Vicente levererar som vanligt en färgpalett som är en av de bästa i branschen och som jag aldrig kan få nog av.

Friday är det bästa jag läst i serieväg i år alla kategorier och jag längtar med spänning på fortsättningen. Rekommenderas av hela mitt seriehjärta!!!

Trackback-adress