Med hjälp av den utstötta pansarbjörnen Iorek Byrnison, aeronauten Lee Scoresby samt häxan Serafina Pekkala och hennes klan lyckas Lyra befria Roger och de andra bortrövade barnen som hållits fångna i Bolvangar. Nu styr sällskapet kosan ännu längre norrut – mot Svalbard där pansarbjörnarnas nye kung, Iofur Raknison, regerar och håller Lyras far, Lord Asriel, fången på order av hennes mor, Mrs. Coulter – ledare för den fruktade Oblatbyrån.
I den frusna natten, högt ovanför marken i Lee Scoresbys luftballong har Lyra ett förtroligt samtal med Serafina. Lyra undrar om hon ska berätta att hon vet att Lord Asriel är hennes far och om han kommer att vilja komma tillbaka till Oxford. Serafina tvekar. Hon säger att Lord Asriel har ett uppdrag i en annan värld och den ende som har möjligheten att korsa avgrunden mellan vår värld och denna är han själv men att han saknar en viktig pusselbit som gör detta möjligt. Lyra blir glad för hon tror att det är alethiometern, ett sällsynt föremål som kan avläsa sanningen och som hon fått av rektorn på Jordan College, som är lösningen på problemet. Serafina tiger. Hon vet att Lord Asriel behöver något annat som kan hjälpa honom – något som Lyra håller mycket kärt.
Nu i mars 2020 kommer sista delen ut av den franska serieadaptionen av Philip Pullmans fantastiska äventyr Guldkompassen på Kartago Förlag i fin översättning av Olle och Karolina Sahlin. Hela berättelsen har bearbetats av Stéphane Melchior och tecknats av Clément Oubrerie och är ett utmärkt komplement för alla som ännu inte läst Philip Pullmans klassiker eller som vill ha mer. I samma veva som Kartago började ge ut dessa böcker kom även en påkostad och efterlängtad TV-serieversion ut på HBO Nordic, His Dark Materials, och även om jag håller den väldigt högt så vill jag verkligen inte vara utan serieversionen av Melchior och Oubrerie.
Den listiga Lyras möte med Iofur Raknison samt den synnerligen brutala kampen mellan Iorek och Iofur är några av volymens höjdpunkter men även det vackra och innehållsrika samtalet mellan Lyra och Serafina i början på boken. Mest imponerad är jag av framställningen av Lord Asriels kyliga och analyserande möte med sin dotter och hans kalla ord och beteende ger honom knappast pris för Årets pappa. Förutom Pullmans kritik av religion i största allmänhet så slås jag mest av hur hänsynslösa och kärlekslösa Lyras föräldrar är och hela Den mörka materian är verkligen en bok som visar att man inte kan lita på vuxenvärlden utan bara på sig själv och sina närmaste vänner.
Den mörka materian är en trilogi och Stéphane Melchior är redan i full gång med andra delen – La Tour des Anges (Den skarpa eggen) – där vi även får möta trilogins andra huvudperson, Will Parry, för första gången. Första och andra boken av tre dök upp ifrån förlaget Gallimard Jeunesse 2018 respektive nu i januari 2020 (tecknad av Thomas Gilbert) och förhoppningsvis får vi även njuta av fortsättningen i svensk version ifrån Kartago Förlag i framtiden.
Illustration: Clément Oubrerie
Färgläggning: Clément Oubrerie, Philippe Bruno
Förlag: Kartago Förlag
Betyg: 3+/5