Den femte och senaste volymen av Daniel Ahlgrens svenska superhjälteserie SH3 bär den olycksbådande titeln Där ute går världen under och det är ingen klurig metafor utan ett konstaterande faktum för Alfamannen, Girl Power, Elektricia och de andra superhjältarna. De parallella universumen har börjat kollidera in i varandra och förintas och med tanke på att Jordens undergång är nära inser Alfamannen att det är nu eller aldrig som det gäller att visa hans ömma känslor för Girl Power, speciellt nu när hennes tidigare pojkvän Kapten Markatta verkar vara ute ur leken. Men som vanligt är det inte lätt att kombinera vardagslivet med superhjältelivet för IDPE har kommit fram till att Alfamannen kan rädda oss allihopa…eller?

Där ute går världen under är bitvis lika dyster och kataklysmisk som den låter men Ahlgren darrar inte på manschetten utan ger oss en nagelbitande historia som jag sent ska glömma. Dessutom bjuder han också på en mycket dråplig fristående inledningshistoria om att det inte är så lätt att göra en värdig superhjältedebut. Var i trikåerna ska man förvara husnycklarna och hur ska man leva upp till omgivningens förväntningar? Mötet med några millenials – som vet allt om sina rättigheter men inte bryr sig om sina skyldigheter – är obetalbart och detta är helt klart en av de bästa, av många, episoder ur Ahlgrens serie.

Vidare får vi också stifta bekantskap med SH3:s egen Doctor Strange, nämligen Doktor Heimlich (eller ”New Age-tomten” som Kaninmannen kallar honom), komplett med astralkropp och magiskt mumbojumbo (”Hej hej, Conny Ray!”) i ett mycket roligt avsnitt om en gigantisk bebis från en annan dimension som hamnat på Jorden av en märklig anledning.

Vi gör också en utflykt bakåt i tiden där vi får träffa superskurken Doktor Doomino – vars superkraft är att snubbla till och ramla på någon som i sin tur ramlar på någon annan, och så vidare – i klassisk Golden Age-anda. Trots den traumatiska undergångskänslan så hinner Ahlgren också krydda anrättningen med ett apokalyptiskt toabesök och till och med introducerandet av den märkliga Förklararen, en figur ursprungligen skapad av Andreas Lindén som Ahlgren och vännen Stefan Harrysson samarbetade med under grundskoletiden på det fiktiva förlagsnamnet Slahads Comics Group.

Hur det går i femte volymen tänker jag inte avslöja förutom att Ahlgren levererar en episk final, värdig Jonathan Hickmans ”Time Runs Out”-event och kanske får vi Ahlgrens version av ett Secret Wars eller något av DC Comics alla Crisis-event. Hur det går med den saken har jag ingen aning om men jag lyfter på hatten för Ahlgrens SH3 som är något av det bästa man kan läsa i serieväg på svenska.

Trackback-adress