Nu är äntligen sommaravslutningen avklarad och medan en hel drös med fantastiska ungdomar njuter av sommarlovet ägnar sig nu den trötte men nöjde musikläraren åt det han gillar allra mest (förutom att undervisa i musik), nämligen läsa och recensera serier. Mer än en månad har gått sedan Stockholms internationella seriefestival och nu är det äntligen dags att börja beta av min hög av svenska serier som införskaffades på festivalen och först ut blir Theo och Uppsalas väktare.

Under året har jag plöjt igenom alla album i Ola Skogäng och Daniel Thollins serie Theos ockulta kuriositeter och denna läsning gav verkligen mersmak. Därför blev jag smått extatisk av nyheten om att Daniel fått Olas välsignelse att författa ett helt fristående äventyr med den ockulta specialisten Theo som dessutom var en crossover med den Lovecraftinspirerade skräckserien 1000 ögon av Jonas Andersson och samme Daniel. De första fyra delarna av 1000 ögon publicerades av seriebutiken Seriezonen i Uppsala och det är även samma butik som ligger bakom utgivningen av Theo och Uppsalas väktare som till sitt utförande ser ut som ett mycket lyxigt fanzine med hårda pärmar.

Det lilla albumet består av två helt olika serier: Först har vi det lilla äventyret med Theo där han tagit sin tillflykt till Forkarby utanför Uppsala för att slicka såren efter den dramatiska avslutningen på Deus Ex Machina-trilogin och kontaktas av de tre talande katterna med magiska krafter som utgör Uppsalas väktare och som svurit att skydda vår värld från hoten från den andra sidan. Ett magiskt sigill har brutits utanför Forkarby vilket fått till följd att flera barn långsamt men säkert närmar sig sin död och katterna behöver Theos hjälp för att besegra ”Livsslukaren” och rädda barnen.

Det andra äventyret (på bara åtta sidor) heter Mina: Små vampyrer, där vi får träffa Daniel Thollins version av Mina Harker (känd från Bram Stokers ikoniska skräckroman Dracula) som här är en odödlig och skicklig vampyrjägare vars jakt fört henne till Uppsala och ett gammalt bortglömt labb där universitetet bedrev forskning på radioaktiva isotoper på 50-talet.

Jonas Andersons version av Uppsalas väktare.

Båda dessa äventyr är härliga aptitretare och jag hoppas verkligen att vi får se hellängdsalbum med både Mina Harker och Theo och Uppsalas väktare i framtiden. Den första berättelsen har klara likheter med Dark Horse Comics crossover mellan Mike Mignolas Hellboy och Evan Dorkin och Jill Thompsons Beasts of Burden (Beasts of Burden/Hellboy, 2010) och Daniel bjuder på ett spännande äventyr med komisk timing, snygg färgläggning och mustig tusch. Minst lika imponerad är jag av Mina: Små vampyrer där Daniel prövar en helt annorlunda, skönt naivistisk, stil och även om hennes möte med den 300-åriga vampyrfursten Otto Mievielle är kort och brutalt så är Mina en asgrym karaktär som jag verkligen vill se mer av.

Trackback-adress