Så var det dags att avrunda min följetong om läsvärda och hyllade seriealbum från 2017. Detta år bjöd på fyra självbiografiska verk av fyra kvinnor (You & a Bike & a Road av Eleanor Davis, Spinning av Tillie Walden, The Best We Could Do av Thi Bui samt My Lesbian Experience with Loneliness av Nagata Kabi) samt en antologi om människans ständiga sökande efter kontakt (Boundless av Jillian Tamaki) och det sista albumet skiljer sig markant från de övriga fem: ett över 1000 år gammalt epos om en hjältemodig man, nedtecknat av män samt adapterad för seriemediet av två män. Vi snackar om spanjorerna Santiago García och David Rubíns (The Rise of Aurora West, Fall of The House of West, Ether, Sherlock Frankenstein & The Legion of Evil, Rumble) serieversion av kvädet om den nordiska krigaren Beowulf som gavs ut på spanska 2013 och som förra året kom ut i engelsk översättning i en präktig inbunden lyxutgåva från Image Comics.

Mitt första intryck när den denna tjocka och rejäla pjäs dök upp i min brevlåda var en känsla av att jag tagit mig vatten över huvudet då jag på förhand läst att albumet skulle innehålla hela detta legendariska kväde och jag såg framför mig sida upp och sida ner fyllda med långa och utsvävande hjältehyllningar på fornengelska men jag hade som tur var helt fel. Efter att ha slukat detta grafiska mästerverk om en svunnen tid fylld av hjältar, ära och monster i en magisk sittning var jag helt stum av beundran. García och Rubín har skapat den i mina ögon ultimata versionen av Beowulf och det finns verkligen många, bland annat Robert Zemeckis datoranimerade version från 2007 (med manus av bland andra Neil Gaiman) som känns rätt så blek i jämförelse med serieversionen.

Albumet följer som sagt det ursprungliga kvädet där Beowulf och hans män anländer till kung Hrothgar av Danmark som i tolv år plågats av monstret Grendel. Efter att ha besegrat monstret och varelsens mor förflyttas vi 50 år framåt i tiden då Beowulf ärvt gaeternas kungakrona och utför sitt sista hjältedåd genom att dräpa en drake som terroriserat hans land. Sagan slutar med att hjälten dör av sina skador medan hans efterträdare Wiglaf uttalar en svidande profetia om att de fega gaeterna, som övergav sin kung i stridens hetta, nu kommer att förslavas och förintas av svearna.

Denna i grunden rent nordiska saga som nedtecknades i England någon gång under tidig vikingatid är ett klassiskt epos om gott och ont, hjältar och monster och serieversionen bjuder på hisnande snygga och brutala illustrationer med monster som är ”larger than life”, härliga inklippta detaljbilder som ger extra liv åt berättelsen samt monstrens Predator-liknande ”röntgensyn” som får alla stackars människor att se ut som en smaskig munsbit av kött och muskler.

Rent design- och utförandemässigt är Beowulf en fullpoängare och framförallt älskar jag metasekvensen i finalen där berättelsen med hjälp av historiens vingslag färdas från mun till mun, till första nedtecknandet, vidare till olika översättningar för att slutligen bli den utgåva jag själv håller i min hand.

Om jag ska rangordna alla dessa läsvärda seriealbum från 2017 så hamnar The Best We Could Do på förstaplats och You & a Bike & a Road samt Beowulf på en delad andra plats men alla albumen är utmärkta på sitt eget vis och bevisar ännu en gång att vi lever i en guldålder när det gäller serier.

Trackback-adress