1931 eskalerade en varumärkesdispyt till ett fullskaligt krig mellan Agamemnon Partridge III:s Pola-Cola-företag och Santa Klaus vilket slutade utan segrare. 1985 försöker Agamemnons döende son och arvtagare tillsammans med sin sonson Milhous Partridge  skapa en värld där det är julafton varje dag med en Pola-Cola i handen och det verkar som att de kan fullfölja sin ondskefulla kapitalistiska plan med hjälp av en jultomte från en annan dimension. I den bortglömda staden Xmasville hjärntvättas alla förbipasserande, kläs i tomtedräkt och förvandlas till en lydig tomtearmé allt medan Bad Santa fångar in alla barn, stjäl deras förmåga till fantasi som han sedan ger till mystiska utomjordingar i utbyte mot mäktiga vapen som ska ge familjen Partridge total äganderätt över världen och julen som ett koncept. Men ingen räknar med den gamla damen Kate som minns händelserna från 1931 och kallar på den enda person som kan stoppa Bad Santa och Pola-Colas dystopi…en person som alltid håller vad han lovat.

Det finns gott om serier som leker med julens tema, såsom den postapokalyptiska Last Christmas av Gerry Duggan och Rick Remender, Krampus räddar julen i Krampus! av Brian Jones och Dean Kotz samt Grant Morrison och Darick Robertsons skruvade miniserie Happy! där en självdestruktiv och korrupt polis möter ett fantasifoster i form av en blå talande häst med vingar. Den sistnämnda finns nu även som TV-serie från Syfy med Christopher Meloni (Law & Order: Special Victims Unit) som Nick Sax och Patton Oswalt som ger rösten åt det blåa yrvädret Happy och jag är mer än sugen på utforska den närmare. Medan jag väntar på det tillfället så finns det även en annan riktigt bra serie som fångat julandan och kryddat den med lite postmodern superhjälteromantik som jag verkligen vill rekommendera, nämligen Klaus av ovan nämnda Morrison och den fenomenale tecknaren Dan Mora.

Originalserien från 2016 var en höjdare och den härliga julspecialen Klaus and the Witch of Winter från samma år gav definitivt mersmak. I år kom one-shoten Klaus and the Crisis in Xmasville som utökar Morrisons universum när det gäller Klaus öden och äventyr och levererar ett mycket bra actionäventyr med julglans samtidigt som det hintar om ännu fler underbara berättelser från Morrison och Moras julfabrik.

De hittills utkomna serierna om Klaus har ägt rum i både medeltid och nutid och i Klaus and the Witch of Winter kastas vi bakåt i tiden till 1985 men själva inramningen äger rum år 2017. Utan att spoila för mycket så är hela berättelsen berättad av Charlotte Bright som gjort succé med sin roman Xmasville men det få anar är att allt hänt på riktigt och att Charlotte var med i händelsernas mitt. Denna inramning tillsammans med Charlottes farmor, som var med vid Klaus första möte med storkapitalisterna Pola-Cola och som kallar på tomten igen 1985 när företaget fått oväntad hjälp med sina planer om världsherravälde och julafton alla dagar på året med en Pola-Cola i handen, är seriens absoluta höjdpunkt, trots att det bara är små scener i vad som annars är en tämligen ordinär men också mycket välskriven berättelse.

Överhuvudtaget är jag mest fascinerad av de skeenden som Klaus nämner i förbifarten, som att Morrison väver in att händelserna i filmen Santa Claus Conquers the Martians (Jultomten fixar allt! 1964) ägt rum i Klaus universum, mötet med den ryska Grandfather Frost och Snowmaiden samt de övriga jultomtarna som deltar i ett inbördeskrig på månen, något som även dryftades i den första one-shoten Klaus and the Witch of Winter. Jag hänförs av Grandfather Frosts högteknologiska gadgets, småler åt Bad Santas ondskefulla ”Haw, haw, haw” jämfört med Klaus livsbejakande ”Ho, ho, ho” och kan inte låta bli att dra paralleller till Coca-Colas desperata kamp att få det svenska folket att överge den skummande musten på julen eller att konstnären Haddon Sundblom var med och skapade den moderna bilden av jultomten i Coca-Colas reklamkampanj som startade just 1931.

Kort sagt kan man säga att Klaus and the Crisis in Xmasville är riktigt bra men gör mig sugen på ännu mer och jag hoppas verkligen att Morrison och Mora kommer att bjuda på fler hisnande äventyr med Klaus. När det gäller Mora så blir han bara bättre och bättre som tecknare och han använder sig den här gången även av riktigt snygga illustrationer med hjälp av vattenfärger som ger en skön krydda åt julblandningen.

Om du inte har utforskat Morrison och Moras juluniversum med Klaus så rekommenderar jag hela härligheten varmt och vill också passa på att önska alla Shazams läsare en riktigt God jul!

Trackback-adress