Trots att jag bloggat om serier i fem år är jag relativt grön när det gäller seriefestivaler men besöket på Comic Con Gamex 2014 gav blodad tand och efter att ha besökt Stockholms internationella seriefestival för första gången 2016 insåg jag att jag hade hittat mitt rätta element.

Eftersom tågresan var lång och besöket var kort och intensivt hade jag förberett mig noga genom att plugga programschemat och festivalkartan från Serietekets hemsida men likt förbaskat lyckades jag gå vilse eftersom jag inte fattat att hela Sergels torg och delar av kulturhuset var under ombyggnad men till slut lyckades jag ändå hitta första anhalten på Plattan-nivån.

Väl där kunde jag raskt beta av ett besök hos Jens Andersson och Sanatorium förlag där jag fick både Martilo och helgonet samt den pinfärska Nedzus lyktor signerade av Fabian Göranson respektive Rui Tenreiro. Då jag länge velat läsa Den sommaren av Jillian och Mariko Tamaki inhandlades den men eftersom förlaget hade ett extraerbjudande om man köpte flera kanadensiska serier så hamnade även Jane, räven och jag i påsen. Efter att ha hälsat på både Kim W. Andersson, Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson, som satt vid Apart förlag respektive Kartagos bord, så inväntade jag min bloggkollega Johan som också rest till den kungliga huvudstaden för ett festivalbesök. Utbyte av tips på bra inköp avhandlades och efter en trevlig pratstund skildes våra vägar åt eftersom det var dags att offentliggöra de nominerade till Urhunden och Unghunden.

Denna tillställning gav som vanligt bra tips på vad jag borde plocka upp och som av en händelse blev den nyinköpta Jane, räven och jag nominerad i kategorin Bästa till svenska översatta seriebok. Kim W. Anderssons Astrid: Vulkanmånens kult och Cobolts fina översättning och lyxiga utgåva av Moebius klassiker Det hermetiska garaget hade jag både läst och recenserat och den här gången hade jag också bestämt mig för att recensera övriga nominerade men mer om det mot slutet.

Nu var det äntligen dags att styra stegen mot Foajé 3 och hörsalen för att träffa övriga utställare och lyssna på fler föredrag och intervjuer. På listan stod allmänt beskådande och insupande av den härliga stämningen och atmosfären, att försöka slänga några stavelser med bloggkollegan Anders Lundgren, fynda amerikanska serier hos Freddie Kaplan och Anton Bjurvald från Sveriges bästa podcast Hög av serier (som även hade Ben Stenbeck vid sitt bord med signeringspennan i högsta hugg), köpa Berit Viklunds debutalbum Kaninhålet samt lyssna på Stef Gaines och Lisa Medins intervju med den amerikanska serieskaparen Erika Moen (Oh Joy Sex Toy!). Att försöka hitta Anders på festivalen är inte så lätt eftersom han är en av arrangörerna (men jag skådade honom i ögonvrån när han gjorde sin intervju med den flitige serieskaparen Johan Wanloo) och tyvärr fick jag inte Kaninhålet signerad eftersom Wiklund inte var där på lördagen men SIS är en så underbar tillställning så jag misströstade inte utan skuttade glatt vidare bland borden i den hjärtliga trängseln.

Hos Hög av serier inhandlades slutligen den Eisnernominerade antologin Love is Love (serievärldens hyllning till offren för skjutningen på nattklubben Pulse i Orlando, Florida) och efter den mycket trevliga intervjun med Moen så korsades äntligen min och Anders vägar. Seriemätt och festivalbelåten styrde jag åter stegen till Stockholms central för den långa tågresan hem och jag tror att jag fortfarande log när jag äntligen la mig på kudden efter en underbar och givande dag i seriernas underbara värld.

När det gäller recensionerna av de nominerade till Urhunden så kommer de fortare än vad jag förväntat mig eftersom det lokala biblioteket i byn hade alla inne förutom två så de kommande veckorna kommer det bli mycket svenskt från Shazam. Nästa år funderar jag allvarligt på att närvara vid bägge dagarna eftersom jag missade mycket på söndagen men en dag på SIS är som balsam för seriesjälen och något som får mig att må bra hela serieåret.

Trackback-adress