Livet går vidare för Declan Thomas efter hans livsfarliga möte med psykotiska varelsen Nimble Jack och han lär känna sina krafter bättre för varje dag. Tillsammans med Reece, som nu är hans flickvän, besöker han hennes arbetsplats för att i hemlighet befria de inskrivna från deras galenskap, men inte för många åt gången efter som hans kroppstemperatur sjunker varje gång han använder sina krafter. Mardrömmen är dock inte över för Declan och Reece för en vidrig varelse, Swivel, från Declans förflutna som hör hemma i den galna mardrömsvärlden Hunger World är ute efter honom.

Den första volymen av Paul Tobin och Juan Ferreyras skräckis Colder bjöd på något av det läskigaste jag läst i serieform men gott om frågetecken när det gäller Declans bakgrund och var hans krafter kommer ifrån. Vi får lite mer kött på benen när det gäller detta men andra volymen är egentligen bara en enda lång mardrömsscen, där Ferreyra överträffar sig själv när det gäller grafiska rysligheter, där handlingen kan sammanfattas på ett frimärke.

Det här är en serie som vill skrämma dig och dessutom lyckas rejält och den nye antagonisten Swivel är en synnerligen obehaglig och sjuk snubbe som roar sig med att skära fingrar av folk som han sedan stoppar i krukor och ”mjölkar” genom att krama musten ur förbipasserande djur och människor. Det är vidrigt och underbart på samma gång men mättnadskänslan infinner sig efter ett tag, ungefär som om man skulle äta oxfilé varje dag.

Därmed inte sagt att Colder: The Bad Seed är dålig på något sätt men jag hade hoppats på ett djupare berättande utan för mycket effektsökande bisarrt äckel (jag kommer definitivt ha svårt för fingrar i alla former efter att ha läst den). Faktum är att det som räddar hela volymen är en självständig prosaberättelse i slutet där Tobin briljerar med en mycket välskriven historia om den sinnessjuke Greg som botas av Declan men vars liv ändå slutar i mörker på grund av Nimble Jack. Det är en mycket tragisk och vacker berättelse som är mycket mer personlig och realistisk än någonting annat i själva huvudserien och det vore extra trevligt om den fick en lycklig avslutning i den tredje och sista delen, Colder: Toss The Bones, som recenseras inom kort.

Trackback-adress