Året är 1966 och den färgade mannen Richie Atkinson ska just stänga sin bar för kvällen när hans son Lee smyger in bakvägen. Blåslagen och mörbultad berättar han att han ville höra Dr. Martin Luther Kings tal och hamnade i slagsmål med några som kallade dem ”niggers”. Richie ser King som en upprorsmakare och menar att om han inte rört upp folks känslor skulle Lee inte blivit slagen. Lee är dock frustrerad och arg. Han säger att fadern inte vet hur det känns. Att ta skit och inte kunna göra något åt det. ”Det betyder inget för dig, du fick kämpa mot dem. Du fick döda nazister.”

Den fjärde och sista titeln från AfterShock Comics som jag läst är en historisk berättelse om en far och son som bägge två fått kämpa mot segregation, rasförtryck och hat, sonen som aktiv i Medborgarrättsrörelsen och fadern som stridspilot under Andra världskriget. Förhållandet dem emellan är spänt eftersom Richie undviker att prata om sina upplevelser från kriget och de glider allt längre från varandra. Richie är av den åsikten att det förgångna är gammalt och glömt men han plågas ändå av mardrömmar om striderna och förtrycket från sina vita ”vapenbröder”. Gång på gång undviker han ämnet för vad finns det att prata om? De har det bra, de bor inte i något ghetto i Södern och han har jobbat röven av sig för att familjen ska ha mat på bordet och sonen en fin skola att gå i. Han veknar dock när hans hustru Allison påpekar att Lee inte kommer att bo där för evigt och att det kanske vore bra om sonen inte behövde räkna ut vad som hänt själv eller att han skulle minnas sin far som ett stort mysterium.

Dreaming Eagles är en krigsberättelse skapad av två herrar som verkligen har koll på genren och i synnerhet Andra världskriget: Garth Ennis med titlar som Unknown Soldier, War Is Hell: The First Flight of the Phantom Eagle och Battlefields i bagaget och Simon Coleby som med sin speciella stil och perfekta flygplan gjorde The Royals: Masters of War till en njutning att läsa. Den här serien är dock mycket mer än berättelsen om The Tuskegee Airmen, USA:s första stridspiloter som var ”all black”, eller Martin Luther Kings Medborgarrättsrörelse. Den handlar om att göra rätt saker och att rätt saker har ett pris som man måste vara villig att betala.

När Richie tog värvning var det inte bara för att han ville försvara sitt land som alla andra utan för att visa att Hitler hade fel med sina teorier om den överlägsna ”ariska rasen”. Boxaren Joe Louis och OS-guldmedaljören Jesse Owens visade det och Richie vill göra sammalunda, trots den amerikanska militärens prat om att svarta är hopplösa, underlägsna, lata och inte har tillräckligt bra reflexer för att bli stridspiloter. Löjliga påståenden och ännu löjligare att Richie och hans män skulle behöva visa den amerikanska militären att de också hade fel.

Hela serien berättas i ett lugnt och värdigt tempo och fast det inte händer så mycket så fylls varje ruta med så mycket bra dialog och bilder som talar för sig själva att den upplevs som en roman. Ennis och Coleby är i perfekt synk och det här är inte bara den bästa titeln jag läst från AfterShock Comics utan också årets bästa serie än så länge och ett av de mest levande och gripande historieporträtt jag läst i serieform. Högsta betyg och rekommenderas av hela mitt seriehjärta!!!

Efter att ha läst AfterShock Comics fyra första titlar, Replica, InSEXts, SuperZero och Dreaming Eagles kan jag konstatera att det nya förlaget är att räkna med och jag tänker definitivt hålla ögonen öppna efter fler titlar. Förutom American Monster, Strayer och Second Sight dyker tre nya serier upp i april (Rough Riders, Jackpot! och Black-Eyed Kids) och ännu fler kommer, skapade av bland andra Tim Seeley och Mark Waid. Håll utkik i Veckans nyheter!

Trackback-adress