Min absoluta favoritserie just nu är Lazarus av Greg Rucka och Michael Lark som utspelar sig i en nära framtid där en handfull rika familjer delat upp världen emellan sig och de som jobbar åt familjerna (”serf”) erhåller skydd och begränsade privilegier medan majoriteten av befolkningen betraktas som ”waste”. I denna berättelse full av politiska intriger och konflikter möter vi seriens huvudperson – kommendör Forever Carlyle – som är familjen Carlyles egen Lazarus, d.v.s. en genetiskt modifierad superkrigare och livvakt.

De första tre volymerna av serien hyllade jag för ett tag sedan i ett ”Shazam läser” och jag utnämnde den också till Årets bästa pågående serie i min årskrönika i konkurrens med flera andra höjdarserier från Image Comics. Frågan är nu bara om fjärde volymen av Lazarus (som samlar #16-21 av serien) lever upp till mina högt ställda förväntningar.

Efter konklaven för att lösa dispyterna mellan familjen Hock och Carlyle och den efterföljande duellen mellan Forever och Sonja Bittner råder nu fullt krig mellan Hock och Carlyle samt deras respektive allierade. Carlyle-klanens patriark, Malcolm, förgiftades av Hock och ligger i koma och hans äldste son och arvtagare, Stephen, är inte rätt man för jobbet. Istället intrigerar hans syster Johanna för att bli klanens matriark (hon hamnade i onåd på grund av hennes nära förhållande till tvillingbrodern Jonah som försökte skaffa sig en maktposition genom att alliera sig med den korrupte tyrannen Jakob Hock). Under tiden ger sig Forever iväg på ett specialuppdrag tillsammans med en liten elitstyrka för att stoppa Hocks styrkor, som vinner på alla fronter och är nära ett avgörande i stridigheterna, genom att slå ut ställningarna i Duluth i en kommandoraid.

På det hela taget är fjärde volymen inte lika bra som de övriga volymerna men om man jämför med flera andra serier är den flera hästlängder bättre. Greg Rucka är en briljant författare som skickligt balanserar kammarspelet på tre plan: Johanna och Stephens intriger, Forevers team i Duluth och kampen för att rädda livet på Malcolm Carlyle i Southern Sierra Nevada. Två av de personer som lyckades bli serfs åt familjen i andra volymen, Michael och Casey, spelar nyckelroller i den här volymen: Michael som under sin utbildning skaffat sig kunskaper som gör honom ovärderlig när det gäller att rädda livet på Malcolm och Casey som visar sig vara en så skicklig soldat att Forever vill ha hennes team i raiden mot Duluth. Forever som karaktär blir bara bättre och bättre och konflikten mellan hennes brinnande tro på familjen samtidigt som hon börjar bli allt mer medveten om vem hon egentligen är skildras på ett mästerligt sätt.

Michael Lark är i högform och skildrar flera av de dialogfria stridsscenerna med bravur samtidigt som han är en mästare på ansiktsuttryck och stenhård action. Även om fjärde volymen är en mellandel så är den ett exempel på ett mycket kompetent samarbete och efter den avslutande cliffhangern i #21 är jag bara ännu mer sugen på serien. Lazarus återkommer i juni med arcen ”Cull” men redan i april kan man njuta av Lazarus Sourcebook #1 som ger mer kött på benen åt hela världsbygget. Dessutom kommer den andra inbundna utgåvan av serien ut i maj vilket ger alla som ännu inte läst de första 21 numren av den här fantastiska serien ett gyllene tillfälle att komma i kapp.

Trackback-adress