Efter att hans plan hamnat ur kurs i en underlig storm befinner sig nu flygarässet och skitstöveln Karl Kauffman och hans medpassagerare Clemmie Franklin-Cox i en mycket farlig del av Battleworld. De lyckas undgå rasande dinosaurier och andra skrämmande varelser innan de fångas in av en stam bestående av lättklädda krigarkvinnor, vilket ingen av dem verkar ha något emot. Kauffman får dock reda på att dessa kvinnor fångar in alla män som strandat i denna dimension genom århundradena för att sedan använda dem i fortplantningssyfte. Medan Clemmie blir medlem i stammen tas Kauffman på bar gärning när han försöker befria två av deras fångar vilket resulterar i att han måste betala priset för att ha brutit mot deras lagar…med sin manlighet.

Efter A-Force är turen nu kommen till Garth Ennis och Russ Brauns pulpäventyr bland dinosaurier, pygméer och amasoner och det här är en serie som faktiskt blir bättre och bättre ju fler gånger jag läser den. När jag recenserade första numret av Where Monsters Dwell missade jag dock totalt att det här inte är första gången som Garth Ennis författar en historia med Karl Kauffman i huvudrollen och att det dessutom rör sig om en alternativ version av den Phantom Eagle som jag beskrev där. 2008 publicerades miniserien War Is Hell: The First Flight of the Phantom Eagle, skriven av Ennis och tecknad av Howard Chaykin, som en av Marvels MAX-titlar, d.v.s. serier för en mer vuxen läsekrets, där vi får möta en mycket buffligare version av det kända flygarässet och hans eskapader under Första världskriget. Where Monsters Dwell är en direkt fortsättning på denna serie där Kauffman tröttnat på USA:s spritförbud och att kvinnor i England fått, i hans ögon, något så löjligt som rösträtt. Han beslutar sig för att flytta till Asien där han startar eget som pilot och inte är så noga med om det är människor eller smuggelgods i lasten…bara han får sköta sitt eget. Och nu är han fången i en ogästvänlig dimension med en självständig kvinna som är bättre än honom i det mesta och som dessutom inte ställer upp på hans föga subtila inviter.

Seriens stora hjälte är Clemmie Franklin-Cox. Hon visar sig vara syster till en av Kauffmans antagonister som stupade i kriget och Clemmie tvingades gifta sig med en Lord Bertie Fox (”A true fart”) för att rädda familjenamnet. Eftersom hon föredrar kvinnor blev äktenskapet ett fängelse och inte ens när maken dog i en olyckshändelse under en kryssning i Söderhavet blev hon fri. Anklagad av myndigheterna för att ha orsakat sin mans död väntade hon på att skickas hem till England för rättegång men lyckades fly och hittade en man som passade in perfekt på beskrivningen av det praktarsel som brodern pratat om i sina brev till systern och som hon visste skulle äta ur hennes hand – Karl Kauffman. Nu är dock inte Clemmie ett dugg intresserad av att åka hem längre utan befinner sig i paradiset och även om Kauffman lyckas laga sitt plan (efter att ha fått en stam kannibaliska pygméer att starta krig mot amasonerna så han kan stjäla en motor och propeller i deras läger) och tror att han fått det sista skrattet så vet vi ju alla att skrattar bäst som skrattar sist.

Where Mosters Dwell är en mycket välskriven berättelse som svämmar över av härligt bitsk dialog mellan Karl och Clemmie. Titeln, som anspelar på mycket monster, är tyvärr missvisande för det här är en historia om en feg mansgris som stöter på patrull och lär sig en läxa han sent ska glömma. Precis som jag skrev i första recensionen känns Where Monster Dwell verkligen som en indie-serie och det finns gott om rätt så hårda ordväxlingar, flygande människodelar, hot om kastrering och annat myspys som jag inte brukar förknippa med Marvel. När förlaget presenterade alla olika titlar som hörde till eventet Secret Wars var det precis den här typen av historier jag ville läsa, fristående och avslutade berättelser med glöd som inte tog sig själva på för stort allvar, och Where Monster Dwell levererar på alla dessa punkter.

Trackback-adress