Framtiden för The Anarchist League of Scientists ser dyster ut. Hittills har de oregelbundna dimensionshoppen mellan främmande och livsfarliga världar kostat expeditionen tre av dess medlemmar, inklusive ledaren Grant McKay, och nu står Shawn, Nate och Pias liv på spel. De råkar nämligen vara huvudrätten vid en storslagen ceremoniell festmåltid men räddas i sista minuten av Kadir i skinande blank rustning.

Första volymen av Black Science var en mycket trevlig bekantskap från förra året och mina förväntningar på Black Science Vol. 2: Welcome, Nowhere (som består av Black Science #7-11) av Rick Remender och Matteo Scalera var skyhöga och synd var väl det för jag blev grymt besviken.

Det febriga tempot i actionscenerna (som det finns gott om) från första volymen består och under hela andra volymen är våra dimensionauter fast i en värld istället för fyra. Scalera och framförallt färgläggaren Dean White fortsätter leverera stordåd med flygande flodhästar, trädklättrande isbjörnar med snäckskal, talande insektoider, grottmänniskor samt fiskhästar men själva berättelsen faller som ett korthus på grund av för mycket tröttsam inre dialog, endimensionella karaktärer och det faktum att den store ledaren och geniet/skitstöveln Grant McKay togs av daga i slutet på första volymen. Black Science Vol. 2 innehåller istället flera stycken olika alternativa versioner av Grant som alla är besatta av att rädda Grants barn och föra dem i säkerhet med hjälp av egna dimensionsportaler i lämplig handstorlek. Detta koncept påminner en hel del om Walter Bishops kidnappning av ”sin” son från det alternativa universat i den lysande TV-serien Fringe men Remenders version faller på platt överspel och för mycket av allt.

Nu när huvudpersonen från första volymen är borta får vi istället stå ut med dottern Pias gnällande om sin uppväxt och orealistiska hyllningskörer till det stora geniet från övriga expeditionen samt anklagelser till höger och vänster om vems fel allt egentligen är. Svaret på den frågan borde ju vara självklart eftersom det avslöjades att det var Kadir som saboterade dimensionsportalen i förra volymen och nu får vi även reda på orsaken, nämligen att han är kär i Grants fru Sara och trodde att hon skulle komma springande i hans armar om Grant misslyckades med sitt projekt. Till råga på allt har Kadir nu helt plötsligt förvandlats till seriens stora hjälte efter att ha varit skurken med stort S i förra volymen. Ja, ni hör ju själva. Det här är bara så dåligt. Vad är det som har hänt? När andra volymen slutar är vi dessutom tillbaka i ungefär samma läge som i slutet på första så vad var meningen med hela den här arcen? Hade Remender tänkt en kortare berättelse och tvingades fläska ut historien för att blidka seriens fans?

Förutom en traumatisk flashback från Rebeccas barndom så är andra volymen av Black Science bara en jobbig transportsträcka till tredje volymen och jag hoppas verkligen Remender har något kul i bakfickan för andra volymen kan jag vara utan. Nu står min förhoppning istället till Deadly Class Vol. 2 där jag hoppas att Remender fortsätter leverera samt första samlingen av serien Low som bjöd på ett förväntansfullt förstanummer.

Trackback-adress