I en avlägsen framtid kommer Red Skull ta över världen och skicka alla mutanter till koncentrationsläger. Detta har Apokalypsens tvillingar, Uriel och Eimin, sett och upplevt med egna ögon under sin ”uppfostran” av den tidsresande Kang The Conqueror, allt för att tjäna hans egna syften. Vad Kang inte räknat med är att tvillingarna har skaffat sig egna planer för världsordningen som de nu kan genomföra med hjälp av Kangs tidskrafter och lärdomar. De tänker rädda hela mutantrasen genom att skicka iväg dem i Apokalypsens ark långt ut i rymden till en himlakropp, Planet X, där de kan leva utan att behöva bekymra sig om Homo sapiens grymheter. Allt detta verkar ganska komplicerat att genomföra men tvillingarna har ett ess i rockärmen – Scarlet Witch – vars enorma krafter lämpar sig väl för ändamålet. Spelet kan börja och framtiden för våra hjältar och även vår jord ser allt annat än ljus ut.

Efter att ha läst 17 nummer av Uncanny Avengers faller nu alla bitarna på plats i Rick Remenders fantastiska hjälteepos. Våra hjältars vanmäktiga försök att stoppa tvillingarnas listiga planer gör detta till en smärtsam resa. Deras skickliga manipulerande har splittrat teamet totalt och tjänar bara deras egna syften och leder till ond bråd död som jag inte tänker gå närmare in på eftersom jag inte vill spoila denna underbart episka saga som Remender nu levererat. Att karaktärer i Remenders olika berättelser lever farligt är ingen nyhet men dessa katastrofala följder liknar inget jag läst av honom tidigare. Det liknar faktiskt inget jag läst i Marvel-väg heller vilket är hjärtskärande och samtidigt befriande då Remender skapar sin egen kontinuitet i Marvels universum. Även om allt kommer att ordna sig i slutändan eftersom detta inte på långa vägar är slutet på hans berättelse kommer Uncanny Avengers #6-17 att gå till historien som något av den mäktigaste Marvel någonsin publicerat.

Tecknaren Steve McNiven står för fiolerna i Uncanny Avengers #14-17 med ett inhopp var av Salvador Larroca och Daniel Acuña i #12 respektive #13 vilket jag ser som en plump i protokollet eftersom jag helst hade önskat att Acuña fortsatt eller att McNiven tecknande hela arcen. Nu är berättelsen så bra att det egentligen inte har någon betydelse och McNiven är verkligen i högform med hjälp av tuscharna John Dell och Jay Leisten.

Uncanny Avengers Vol.3: Ragnarok Now samlar #12-17 av serien men börjar som sagt redan i #6 när Thor ger yxan Jarnbjorn krafter som får Allfader Odin att slita sitt hår. Slutscenen med Thor och Odin i #17 binder ihop säcken på ett fasansfullt sett och frågan är hur Thor någonsin ska kunna leva med sig själv efter vad som skett på grund av hans överilade handling. Grädden på moset är att Remenders stora epos leder över i Marvels nästa stora event som kommer ut i höst, Avengers & X-Men: Axis, som jag tror kommer bli något i hästväg, men vi har fortfarande en samling till med Uncanny Avengers att götta oss i innan det blir dags. Dessutom är det verkligen på tiden att jag plöjer igenom Remenders Captain America så jag verkligen kan vältra mig i eventet Axis.

Precis som jag skrev i min recension av Uncanny Avengers #5-11 är denna serie ett destillat av det bästa från Avengers och X-men och Remender fortsätter att gå från klarhet till klarhet när det gäller självförtroende och fantastiska äventyr. Rekommenderas varmt!

Trackback-adress