Recensioner

The Wicked + The Divine #1

onsdag 16 juli, kl 01:47 av 2 kommentarer

the-wicked-and-the-divine-cover-a-p-ba9deSjuttonåriga Laura lämnar radhuset i Brockley, södra London, utan sina föräldrars vetskap för att gå på en konsert med sin stora idol Amaterasu. Med falskt leg och passande kläder, peruk och smink för ändamålet får hon en upplevelse hon sent ska glömma och när konsertens klimax närmar sig höjdpunkten av crescendot önskar Laura att hon kunde vara allt som Amaterasu är.

Kieron Gillen och Jamie McKelvie som tidigare gett oss serien Phonogram (som handlar om musik och magi) följt av Young Avengers (om att växa upp, plus lite skön Motown-musik) kommer nu med en ny serie som handlar om popmusik som är religion. För i The Wicked + The Divine är seriens popstjärnor verkligen gudar. Allt ifrån ovan nämnda Amaterasu (vars namn härstammar från japansk shintoism) till Sakhmet (egyptisk mytologi) och slutligen Luci (djävulen själv). Dessa artister har även i tur och ordning klara likheter med så skilda popikoner som Lady Gaga, Rihanna och självaste David Bowie, som verkligen är en av popmusikens främsta kameleonter precis som djävulen har haft många skepnader i olika tider och religioner.

wd-pg-17Flera andra artister nämns vilka också har namn från olika religioner, såsom Baal (semitisk), Inanna (sumerisk) och Tara (buddhistisk) men dessa får vi säkerligen stifta bekantskap med i kommande nummer i denna härliga serie. Som det brukar vara med religion finns det lika mycket hängivna utövare som det finns tvivlare eller mordiska motståndare (i första numret av WicDiv representerade av journalisten Cassandra, religiösa kristna fanatiker och slutligen det engelska rättssystemet) och ytterligheterna blir naturligtvis större när dessa figurer hävdar att de är reinkarnerade gudar och dessutom kan bevisa det.

Att dessa gudar går ibland oss år 2014 är i WicDiv ingen slump utan följden av ett ständigt återkommande mönster som återupprepas vart 90:e år: Tolv gudar tar mänsklig gestalt för att frälsa världen på olika sätt för att sedan efter två år försvinna från jordens yta. I första numrets inledning får vi möta de sista kvarvarande fyra gudarna vid deras sista möte år 1923 och deras missionerande, tillsammans med övriga upprepningar genom historiens tidevarv, ser jag verkligen fram emot att få läsa mer om.

tumblr_n5hjclcTOd1rp6eo5o1_500Åter till vår version av ”The Recurrence” och Gillen/McKelvies starkaste karaktärer så här i början av seriens gång: Seriens berättare Laura är en vanlig människa som i ett anfall av hybris önskat att hon kunde bli en gud och kanske ångrar sig en smula. Hennes passionerade dyrkan känns äkta och är full av värme utan fanatism. Frågan är bara om hon klarar av att bara vara en from lärjunge under hela resans gång. Karaktären som dominerar hela första numret är den androgyna Luci. Hon ser ut som en blandning av David Bowie under hans Thin White Duke-period (eller Brigitte Nielsen, välj själv) och har en härligt vass tunga med många oförglömliga repliker. Hon påminner också starkt om Loki som varit en av Kieron Gillens bästa figurer hos Marvel, dels i Journey Into Mystery och Young Avengers, fast med en starkt nihilistisk framtoning.

snap 3Denna serie hade inte varit hälften så bra om inte Gillen backats upp av sitt gamla team: Jamie McKelvies penna, Matthew Wilsons färger och Clayton Cowles textning. Denna kvartett är otvivelaktigt något att räkna med och det är särskilt en fröjd att se hur Mckelvies stil ständigt utvecklas. Hans virtuosa ansiktskontroll, varma linjer och detaljer har aldrig varit bättre och i WicDiv får hans penna även ett rytmiskt element att utforska. Genom hela serien går en skön fyrtakt likt ett klassiskt popkomp, symboliserad av olika inräkningar på fyra som ett startskott till ett underliggande soundtrack utan ljud men i bild som jag tycker är oemotståndligt. Wilsons färgpalett är oklanderlig och excellerar i skildringen av Lucis ”mirakler” som har ett overkligt och nästan sjukt ljus.

wicked_divine_omalley_cover_a_pThe Wicked + The Divine #1 infriar mina höga förväntningar med råge och lyckas även pricka in det jag inte väntade mig. Visst är det här ett förstanummer så vi har fortfarande många trådar som hänger i luften men det var länge sedan jag njöt så mycket av en serietidning. The Wicked + The Divine #1 är ett konstverk rakt igenom som har en strålande framtid framför sig och tänker du skaffa dig någon ny serie att läsa så rekommenderar jag den å det varmaste.

Manus: Kieron Gillen
Illustration: Jamie McKelvie
Färgläggning: Matthew Wilson
Förlag: Image Comics
Betyg: 5/5

Kommentarer

  1. Pärka says:

    Bra recension Andreas! Kan inte annat än att hålla med om varje ord.
    Man kan ju aldrig sluta förundras över McKelvies förmåga att ”skådespela” sina karaktärer. Fantastisk kontroll över ansiktsuttryck och kroppshållningar, förmodligen den bäste på det området. Och sen som sagt skulle det vara en helt annan serie om de inte gjorda den med varandra. Perfekt symbios i det teamet.
    Blir intressant att se var det här går och har redan nu en ny personlig favorit i Luci.

  2. […] startade fruktansvärt bra och lyckas leverera en mycket gedigen första arc, trots en del små skavanker på […]

Skriv ett svar

Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...