Edward Zero är den perfekta mördarmaskinen men är han verkligen rätt man för jobbet? Från barnsben har han matats med ”sanningar” om att kriget är i hans blod och det som håller honom vid liv men trots all hjärntvätt och medicinering är det något som gnager under ytan hos Zero och han vill veta sanningen.

Ales Kot är för mig ett okänt namn som seglat upp på sistone med bland annat två egna titlar hos Marvel: Secret Avengers och Iron Patriot. Hans serie Zero hos Image Comics började 2013 och är en spännande spionthriller som sticker ut hakan på många sätt. För det första är det en våldsam serie som är mot våld. När det brutala våldet skildras, vilket är ofrånkomligt i den här genren, återspeglas det i Zeros kalla ögon. Han är en maskin och alla hans offer är måltavlor och inte människor. Uppfostrad av sina för oss okända uppdragsgivare i en mördarskola från tidig ålder och guidad i moraliska knepigheter av sin mentor Zizek har Zero lärt sig att döda utan samvete.

Varje nytt nummer skildrar ett specifikt uppdrag eller viktig händelse i Zeros liv på olika tidsplan och med ny tecknare för varje nummer. När en serie byter tecknare ofta brukar jag lätt tappa tråden men alla olika stilar är perfekt utvalda och förenade av Jordie Bellaires snygga färgläggning. En åldrad och resignerad Zero berättar under pistolhot av ett barn vid Dovers vita klippor år 2038 vår berättelse i återblickar:

Återtagandet av ett biomedicinskt vapen som hamnat i fel händer och första gången Zero tar saken i egna händer (Gazaremsan, 2018, Mike Walsh, bild). Zeros mördarutbildning och första möte med döden (Belfast, 2001, Tradd Moore, bild). Infiltration av ett Kickstarter-projekt för terrorister som går fel (Shanghai, 2019, Mateus Santolouco, bild). En kollegas romantiska tragedi och onda bråda död (Rio de Janeiro, 2019, Morgan Jeske, bild) samt avslutningen någonstans i Storbritannien där Zizek beslutar sig för att visa Zero vad som verkligen försiggår (2019, Will Tempest, bild).

Trots det röriga första intrycket är varje berättelse en viktig pusselbit i hela dramat om Edward Zero och vad som komma skall. Alla val han gjort för att han trodde att det var rätt för tillfället och konsekvenserna av hans handlande i framtiden. Ales Kots berättelse är smart, actionfylld och samtidigt djupt tragisk. Zero är en sorglig varelse som aldrig fått uppleva kärlek utan istället lärt sig döda på befallning utan eftertanke. De avsnitt i serien som sticker ut är händelserna i Belfast, Shanghai-episoden och finalen. Tradd Moores stilistiska storverk är briljant, sorgen i Shanghai gör ont i magen och finalen är ett fantastiskt lugnt berättat och väl genomfört nummer med en synnerligen oväntad cliffhanger på slutet. Jag är väldigt sugen på att se vad Ales Kot har kokat ihop för fortsättning på denna annorlunda thriller och om konceptet med ständigt nya tecknare lyckas i slutändan.

Trackback-adress