James Robinson (Starman, Earth 2, All-New Invaders) tillsammans med Leonard Kirk (Captain Britain and MI13) presenterar den femte volymen av äventyr med Marvels First Family under den nya given All-New Marvel Now! Efter att ha varit på upptäcksfärd i tid och rum är nu Fantastic Four äntligen hemma i sitt högkvarter Baxter Building. Reed och Sue tar hand om ungdomarna i Future Foundation, Johnny fortsätter satsa på sin musikaliska karriär och Ben har återupptagit förbindelsen med sin gamla kärlek, den blinda skulptrisen Alicia Masters.

Allt verkar vara frid och fröjd bortsett från en serie oförklarliga händelser på Manhattan: Det mystiska vidundret Fin Fang Foom dyker upp mitt i staden och sprider kaos omkring sig innan vår fantastiska kvartett lyckas stoppa honom och en dimensionsportal i Baxter Building öppnas på ett mystiskt sätt och släpper lös en hord av livsfarliga kryp. Dessa händelser är början på det ödesmättade kapitlet i kvartettens historia som kallas ”The Fall of The Fantastic Four”

Tanken med Marvels senaste trend av nystarter har hittils varit att presentera gamla kända karaktärer i nytt ljus eller nya miljöer: Hulk som S.H.I.E.L.D.-agent, Daredevil och Punisher i San Francisco, ny Nova och Ms. Marvel med mera. Under Matt Fraction och Mike Allred fick vi en ny upplaga av Fantastic Four (Ant-Man, She-Hulk, Medusa och Ms. Thing) som skulle vikariera för originalkvartetten under deras upptäcksfärd  som kändes ny och fräsch medan originalserien fortsatte i gammal beprövad och tämligen tråkig stil. Den författare som lyckats bäst på senare år med att blåsa liv i dessa härliga karaktärer var Jonathan Hickman som gav oss Future Foundation, Reeds farliga uppfinning The Bridge, Council of Reeds, Johnny Storms död och återuppståndelse och en glimt av hur mäktig Franklin Richards kommer att bli.

Att skönja några episka proportioner liknande det Hickman gjorde redan i sitt första nummer är naturligtvis svårt, för att inte säga orättvist. Robinson och Kirk levererar ett klassiskt äventyr som vi sett tusen gånger innan och det enda som är nytt är att dräkterna blivit röda och svarta. Hotet om slutet för Fantastic Four är också gammal skåpmat och det faktum att en av medlemmarna förlorar sina krafter är inte speciellt upprörande även om den olyckliges tår i ögat signalerar en sorg och sårbarhet som inte är vardag i den här serien.

Vart vill jag då komma med detta? Egentligen har jag ingen aning. Det är mest en gammal gubbe som har läst alla nummer av Fantastic Four som har kommit ut sedan starten 1961 och bara är lite orolig över att hans älsklingshjältar inte ska behandlas med den kärlek de förtjänar. Jag vill så gärna att det här ska bli bra och mycket talar också för det. Blir det ett långt äventyr som sträcker sig över flera år som Stan Lee, John Byrne, Mark Waid eller Jonathan Hickman lyckades med kommer det bli underbart. Mina största farhågor är att serien byter tecknare vart och vartannat nummer eller slutar när Marvel lanserar nästa giv som kommer att heta Definitely All-New Marvel Now eller något annat krystat men jag ska sluta måla fan på väggen. Robinson och Kirk verkar ha en bra plan och jag tänker definitivt fortsätta läsa Fantastic Four. Det är och kommer alltid vara Marvels flaggskepp för mig oavsett vad alla älskare av Avengers, X-Men eller Spider-Man hävdar. Det var här allt började och flera kreatörer har också visat att det är här det riktigt fantastiska kan hända igen.

Trackback-adress