Arkiv för december 2013

Krönikor och åsikter

Anders årskrönika 2013: Hågkomster från ett relativt serieintensivt år

måndag 30 december, kl 13:59 av 0 kommentarer

En parafraserad replik från Nikanor Teratologens ”Äldreomsorgen i Övre Kågedalen” har dykt upp en och annan gång när jag anmodats sumera det gångna året: ”2013 gjorde mig inte besviken eftersom jag inte väntat mig ett djävla dugg!” Bakgrunden till de låga förväntningarna hittar ni här.

Festivaler och resor i seriernas tjänst

149

Corto Maltese spejar vid seriemuséet i Angoulême.

Särskilt med ovanstående i åtanke måste det sägas att det blev rätt bra drag i serieåret ändå. Gick ut hårt i januari med att efter flera försök till sist lyckas ta mig till den legendariska seriefestivalen i Angoulême som gick av stapeln för fyrtionde året i rad. I sällskap av Serieteketkollegorna och partybestarna Linda Gustafsson och Ola Hellsten blev det en intensiv, lyckad och utmattande resa. Hela staden andas seriefestival under de dagar evenemanget pågår. Med världens kanske största seriemuseum samt ett serie- och animationscenter så lär man inte släppa alltför mycket på den känslan resten av året heller. Mest imponerande var mängden och kvalitén på utställningarna. Det var magiskt att se original av Moebius och Didier Comès. Bilderna var oerhört kraftfulla och jämför man med hur de ser ut i tryck har en del tappats på vägen. Kan låta absurt men så kändes det.

Inte helt oväntat var det så oerhört mycket på gång under festivaldagarna att det kändes svårt att överblicka. På gott och ont. Vi hann enbart ta in en mycket liten del av allt som bjöds genom en kombination av nybörjarotur och underdimensionerade lokaler för en del programpunkter. Men när jag tänker tillbaka på resan så här nästan ett år senare är det bestående intrycket ändå att det är mödan värt att ta sig dit om man älskar serier. Här finns allt representerat på såväl marknader som i utställningar och program. Från extremt breda albumserier till minimalistiska avantgardepublikationer. Den allmänna kvalitetsnivån är knäckande hög, så jag förstår varför många svenska tecknare som bevistat festivalen åker hem med viss prestationsångest!

Se upp Mickey! Från den tjusiga Disneyutställningen i Angoulême 2013.

Se upp Mickey! Från den tjusiga Disneyutställningen i Angoulême 2013.

Fortsätt läsa Anders årskrönika 2013: Hågkomster från ett relativt serieintensivt år

Skriv en kommentar
Krönikor och åsikter

Andreas årskrönika 2013

söndag 29 december, kl 00:59 av 4 kommentarer

2013 var ett synnerligt rikt serieår för mig. Jag har aldrig läst så mycket nya serier både i lösnummer och trades och att jag dessutom utökade mitt serieslukande både digitalt och med andra förlag än Marvel öppnade en guldgruva för mig. Jag har under året därmed upptäckt att min serieaptit är omättlig eftersom jag aldrig kan få nog och hela tiden längtar och hungrar efter mer från serievärldens dignande smörgåsbord. Jag vet inte vad jag hade gjort utan comixology och deras feta realisationer som dels hjälper mig att hålla mig ajour med nya serier samt ger mig möjlighet att få njuta av alla guldkorn från förr.

Några av dessa guldkorn utforskades i en omfattande genomplöjning av Alan Davis samtliga nummer med ClanDestine och Brian K Vaughan/Adrian Alphonas hela run med Runaways. Riktig höjdarläsning som jag varmt rekommenderar för alla älskare av bra superhjälteserier. ClanDestine har en skön Silver Age-känsla och Runaways är så bra att det känns pinsamt att det är samma författare som har gjort Saga och manuset till TV-serien Under The Dome. Jag har läst bägge de samlade volymerna av Saga och förstår verkligen inte den enorma hypen bakom denna serie. Fiona Staples är behållningen och den som gör att jag tänker fortsätta tradewaita den här serien. Nu raskt över till årets lista enligt mig.

Fortsätt läsa Andreas årskrönika 2013

Skriv en kommentar
Krönikor och åsikter

Shazams årskrönika 2013: Den korta och lite trötta

onsdag 25 december, kl 00:44 av 3 kommentarer

Serieåret 2013. Ja, vad är det att skriva om? Jag trodde att jag hade nått ett all-time low vad gällde mängden serier jag inmundigade 2012. Men jag har faktiskt läst ännu mindre serier i år. Så när jag tog ut teman till den här krönikan så hade jag valt ut Valiants relaunch, Viktor Kasparsson, Brandon Graham och Planet of the Apes. När jag så läste igenom förra årets rätt trötta krönika så insåg jag att jag där nämnde såväl Valiant, Brandon Graham som Planet of the Apes. Å för all del Kasparsson också. Då blev det inte så mycket kvar så det här blir följaktligen en ännu tröttare krönika.

Jag kan inte ens få ihop en topp fem-lista över årets bästa serier för jag minns inte vilka serier som verkligen stuckit ut förutom en och det är Dennis Gustafssons senaste Viktor Kasparsson-album, Blodsband, som är det bästa hittills och ett riktigt mästerverk. Så är det något jag verkligen ser fram emot nästa år i serieväg så är det att Dennis Gustafsson upprätthåller sitt imponerande tempo med ett VK-album per år. Att han fortsätter hålla hög kvalitet är jag inte ett dugg orolig över.

Vad gäller serieinköp så har jag aldrig köpt så lite fysiska seriealbum som i år. Jag har fortfarande alltför många album och samlingar olästa för att med gott samvete inhandla så mycket. Däremot har jag fortsatt att köpa digitala serier och även den digitala läshögen har växt. Enda skillnaden är att jag inte köpt så mycket superhjälteserier digitalt i år utöver Valiants.

Så mycket mer finns inte att skriva om. Jag räknar med en uppryckning nästa år såväl vad gäller serieläsande som bloggande. The only way is up 🙂

Skriv en kommentar
Recensioner

Infinity del 15 – Infinity #6 (final)

tisdag 24 december, kl 20:58 av 0 kommentarer

3468804-06aAvengers har fortfarande mycket att göra innan jorden är befriad från Thanos dödsälskande horder. Illuminati möter hårdnackat motstånd från Supergiant (en av Thanos mäktiga underhuggare i Black Order) i Wakanda, flera Avengers kämpar vidare i rymden för att stoppa blockaden och Captain America tillsammans med Thor, Hyperion, Hulk och Captain Marvel tar sig an den galne titanen själv i Inhumans gömda stad Orollan. Thanos är dock inte ensam. Vid hans sida finns hans trogna Corvus Glaive, Proxima Midnight, den mystiske Ebony Maw och Thanos infångade son Thane som inväntar sin avrättning.

Fortsätt läsa Infinity del 15 – Infinity #6 (final)

Manus: Jonathan Hickman
Illustration: Jim Cheung & Dustin Weaver
Tusch: Mike Morales, m.fl.
Färgläggning: Justin Ponsor
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 4/5
Skriv en kommentar
Allmänt

Shazam önskar er alla en God Jul!

tisdag 24 december, kl 00:17 av 0 kommentarer

carlbarks_christmas

Skriv en kommentar
Recensioner

Dylan Dog: Vila i frid

måndag 23 december, kl 21:53 av 1 kommentar

DylanDog_VIF_coverItalienska serier har jag inte läst många av men både Gipi och Igort är tecknare som jag håller oerhört högt. Dylan Dog är något annat, en långkörare som producerats av flera olika tecknare och manusförfattare enligt den informativa texten i albumet. Dessutom en riktig storsäljare. För mig är dock serien en ny bekantskap. Jag funderade att slå till på den samling Dark Horse gav ut i samband med att Dylan Dog-filmen hade premiär för några år sedan. Nåväl med Ades Medias första utgåva så är det dags. I Vila i frid (med snyggt omslag av mångsidige Jimmy Wallin) stiftar Dylan Dog bekantskap med spöket av en ung tjej som dött men inte kan komma vidare. Hon vill själv vidare men något hindrar henne och hon påverkar de vänner som besöker henne alltmer och även Dylan Dog påverkas och får allt svårare att skilja på spökets och sin egen verklighet. Vad hindrar henne från att ta sig vidare?

Teckningarna av Angelo Stano är bra och riktigt schysst tuschat och skuggat. Det finns också något fräscht över dem, de känns trots vissa element i serien som känns lite old school väldigt moderna. Även de kändisar som figurerar i serien känns väl igen som Dylan Dogs ”butler” Groucho Marx och en av spökets vänner, en direkt avbild av sångerskan i one hit wonder-bandet 4 Non Blondes. Om några andra personer är direkta kopior av kända personer kan inte jag se men kommentera gärna om ni känner igen någon. Teckningarna är alltså bra och även berättelsen, med manus av Paola Barbato, som i sig är rätt lågmäld, ingen dramatik ens i slutet, anledningen till att hon inte kan ta sig vidare anade man iofs men inte exakt vad som hänt. Det är inte heller någon krypande skräck som bjuds utan mer av en deckare där Dylan Dog, som inte har mycket till personlighet här, letar efter ledtrådar här och där som ger lösningen på en tragisk historia. Småtrevligt är det och Dylan Dog fyller definitivt ut en nisch som till stora delar saknas och jag ser gärna fler album med den ockulte detektiven på svenska.

Manus: Paola Barbato
Illustration: Angelo Stano
Förlag: Ades Media
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Recensioner

Infinity del 12-14 – Infinity #5 & Avengers #22-23

måndag 23 december, kl 21:26 av 0 kommentarer

3409438-05aHotet från rymden är undanröjt och Avengers och deras allierade vänder nu blickarna mot moder jord som befinner sig i Thanos skruvstäd. Det mesta verkar gå den galne titanens väg: hans sluge medhjälpare Ebony Maw har hittat och oskadliggjort Thanos son och Wakanda med Illuminatis arsenal av domedagsbomber är i hans ägo.

Detta är hittills den svagaste delen av Jonathan Hickmans event Infinity. Visst fightas det en hel del men vi det här laget börjar en lätt mättnadskänsla infinna sig vad gäller bombastiska rymdbataljer samt svulstiga och ödesmättade monologer. Vidare känns flaggresningsbilden á la Iwo Jima malplacerad och ovärdig en så här bra serie. För de amerikanska läsare sänder det säkert andra signaler men jag tycker Hickmans berättelse klarar sig på egna ben utan historiska referenser. Den sista transportsträckan till eventets grandiosa final är lite ofokuserad och halvhjärtad med tanke på att de flesta trassliga trådar Hickman lagt ut nu är lösta och det är helt okej för mig.

Fortsätt läsa Infinity del 12-14 – Infinity #5 & Avengers #22-23

Manus: Jonathan Hickman
Illustration: Jerome Opeña/Dustin Weaver & Leinil Francis Yu
Tusch: Gerry Alanguilan (Avengers)
Färgläggning: Justin Ponsor & Sunny Gho
Förlag: Marvel Comics
Betyg: 3/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips /Snygga omslag

Veckans omslag – vecka 50

söndag 22 december, kl 18:08 av 2 kommentarer

Dan före dan före dopparedan och julstämningen är total. Klappar under granen, julskinkan griljerad, överfyllt kylskåp, knäckkok och julgodis, jullovslediga barn samt inte en snöflinga i sikte. Precis som det ska vara. Vad passar då bättre än att ytterligare få julkrydda sin härliga söndag med ännu en vecka av härliga omslag? Håll till godo!

Veckans kompott bjuder bland annat på fyra titlar med starka kvinnor i huvudrollen, spöken och levande döda, amasoner och mystiska väsen, Jenny Frison, Kelly Sue DeConnick och gamla hjältar från förr i ny tappning.

Fortsätt läsa Veckans omslag – vecka 50

Skriv en kommentar
Recensioner

[Rule Britannia] Solid State Tank Girl

torsdag 19 december, kl 21:53 av 0 kommentarer

tankgrilJag hade inte koll på Tank Girl sedan tidigare utöver ett vykort från Afghanistan och att det kom en film på 90-talet som jag inte sett. Så för mig var det inte karaktärerna utan tecknaren Warwick Cadwell Johnson (WCJ) som drog. Jag har väntat på hans Gungle som jag skrev om i en årskrönika för ett par år sedan länge och det verkar dröja ett tag till. Alan C. Martin som skrivit manus är medskapare till Tank Girl. Handlingen då? Ja… Vad ska jag säga. Tank Girl, Jet Girl, Barney och Booga (som är en hund fast typ människa) är på besök i sin favvoradioaffär för att få en radio lagad. Booga får en stöt som riskerar att döda honom om inte Tank Girl och gänget stiger in i en raket som affärens ägare byggt och som kan krympas och injiceras i Boogas kropp. Det är är början på en synnerligen sjuk och skruvad resa som faktiskt slutar än mer absurt. Jag skulle kunna förklarat den mer men den här texten är lika mycket en varningstext som en recension.

Så iaf handlingen, den… suger faktiskt rätt hårt. Serien försöker nog vara rolig både här och där men kul är det inte, oftare är det bara plumpt och lite småunket sexistiskt, en bedrift med tre kvinnliga karaktärer som inte är några typiska pin up-karaktärer. Dialogen är då därefter. Martin har antagligen ingen fan service i tankarna men man hamnar lite där och det hade antagligen varit mer uppenbart med en tecknare med en mer vanlig stil är WCJ (även om han inte är oskyldig om man ser till penisgeväret på omslaget). Om man gillar skruvade handlingar så kanske man eventuellt kan få ut något av serien, själv tycker jag bara att den är flåshurtig och krystad. Om möjligt så blir faktiskt handlingen sämre i andra halvan av serien. WCJs teckningar liknar inget annat jag sett, han har en väldigt säregen stil med de väldigt långa och inte alltid anatomiskt korrekta karaktärerna. Men jag gillar hans stil trots de brister som finns. Den är helt enkelt skön i brist på bättre beskrivningar. Men WCJ kan inte rädda upp den här soppan, teckningarna är inte så bra att de förmår lyfta serien. Solid State Tank Girl är faktiskt den sämsta serie jag läst i år. Så inte så mycket Rule Britannia här, det här är mer som engelska fotbollslandslaget. Överskattat.

Manus: Alan C. Martin
Illustration: Warwick Cadwell Johnson
Förlag: Titan Books
Betyg: 1+/5
Skriv en kommentar
Nyheter och tips

All-New Marvel Now! – mars 2014

onsdag 18 december, kl 00:57 av 1 kommentar

Så var turen kommen till den sista posten om nya titlar i Marvel Comics nya giv All-New Marvel Now! Flera intressanta titlar dyker upp i mars månad 2014 till glädje för mig och alla andra Marvel-entusiaster. Jag har medvetet hoppat över titlar som fortsätter med samma författare (naturligtvis med några undantag) och koncentrerat mig på Marvels nya förmågor i den snåriga seriedjungeln eller gamla favoriter i ny skepnad.

DD2014001COV-c2289Daredevil

Först ut är Mark Waids variant av ”Mannen utan fruktan” som här får sin fjärde volym lagom till 50-årsjubileumet. Att denna succé skulle fortsätta är väl knappast någon överraskning efter ett så gediget utfört arbete av Waid, Chris Samnee, Paolo Rivera med flera. Precis som The Punisher byter Matt Murdock bas från ”The Big Apple” till västkusten, närmare bestämt San Francisco, och om du precis som jag inte kan få nog av fler äventyr av Waid och co med vår hornprydde hjälte eller om du vill hoppa på en för dig ny serie med ett nytt förstanummer känns detta som ett säkert kort.

Fortsätt läsa All-New Marvel Now! – mars 2014

Skriv en kommentar
Intervjuarkiv A-Ö
Intervjuarkiv
Shazams favoriter
Favoriter
Previews Amerika
Previews Amerika
Previews Sverige
Previews Sverige

Nya kommentarer

  • Laddar...