Sommarlovet/semestern sjunger på sista versen och livet känns lite vemodigt. Samtidigt är jag jätteglad för min älskade hustru har äntligen blivit utnämnd till lektor efter åratals slit med högre utbildning. En hjälteinsats från hennes sida och ett fett plus är att jag får lov att kalla mig Herr Fru Lektor 🙂
Raskt över till veckans goaste omslag! DC, Images, Dynamite samt Marvel står för favoriterna den här gången.
Dial H #15
Sista numret av en av titlarna från DC New 52 som försvinner den här månaden. Ett fantastiskt detaljerat och mardrömslikt omslag levererat av Brian Bolland. Den här serien har hyllats av bland annat Henrik här på Shazam och det är tråkigt att den nu försvinner. För den här gången, förhoppningsvis.
Ten Grand #4
Det var nästan att J.M. Straczynskis nya Image-titel Sidekick kom med men jag föll istället pladask för Ben Templesmiths omslag till en annan Straczynski-titel på samma förlag. Joe Fitzgerald kan inte dö. Han tillbringar typ fem minuter med sin döda fru innan han tvingas återvända till livet. I det här numret färdas han till Helvetet på jakt efter sin älskade vilket avbildas på ett både smärtsamt och längtansfullt sätt.
Prophet #38
Härligt att Brandon Grahams serie är tillbaka här i igen och med ett underbart mystiskt och fängslande Sci-Fi-omslag av Jim Rugg.
Dark Shadows #19
Jag hälsar också Francesco Francavilla välkommen tillbaka efter en tids frånvaro med en ny tur med vampyren Barnabas Collins och hans dysfunktionella familj på godset Collinwood. Det är få artister som med så små medel lyckas fånga min blick mitt i myllret av alla förlagens nyutgåvor.
All-New X-Men #15
Slutligen har vi min favorit. Ett roligt ménage à trois mellan Hank McCoy, Jean Grey och Scott Summers fångat av Stuart Immonen. En doft av kärleks-noveller från förr och Scott som förtvivlat skriker ”NOOOOOO!!!”
Gillar Ten Grand och Dark Shadows bäst här. Ten Grand mest pga färgerna. Först trodde jag att det var en elefant som kom rusande emot oss! Dark Shadows har en logo som hjälper till också.