Snyggt omslag av Tim Seeley och Rod Reis.

En maskerad man i svart håller metodiskt på att förbereda en brand på en anläggning där det organiserats dödsmatcher med hundar. Via berättarrösten läggs texten ut om alla månader av planering, kartläggning av förövarnas rörelser och var offren ska omplaceras efter fritagningen. Öppningsscenen avslutas med att huset tänds på. Så inleds första numret av Matt Miner och Javier Sanchez Arandas nya serie med djurrättsaktivism i fokus.

Jag har brunnit för djurrätt sedan jag var liten, så att kalla den här serien efterlängtad är väl något av en underdrift. Om man är intresserad av de här frågorna har det i serievärlden kommit ytterst spridda skurar i form av några bihistorier under tiden då Alan Moore skrev Swamp Thing, samt givetvis i Animal Man och en del annat av Grant Morrison. Som i We3 eller när en strid på ett slakteri i Batman Inc # 1 ledde till att Damian Wayne (salig i åminnelse) blev vegetarian och adopterade en ko. Inte för att jag känner ett behov av att politisera alla delar av min existens, men nog är det rätt coolt ändå med en tidning där huvudpersonerna med högst utomparlamentariska metoder kämpar mot djurplågeriet. Att Miner och gänget bakom Black Mask Studios (samt deras Kickstartersponsorer) faktiskt tagit sitt engagemang till en sådan nivå att de skapat något med potential att exponera folk som aldrig tänkt i de här banorna för idén att människor inte har rätt att göra som de vill med djuren. Men hur lyckas man med sitt uppsåt?

Som seriehantverk betraktat känns detta som ett helt ok debutverk. Det finns en del skavanker på såväl manus- som tecknarsidan. Känslan jag får är att skaparna varit så laddade och ivriga över att få ut det här och sprida sitt budskap att man tagit en del genvägar. Vilket gör att såväl hjälten Damon Guerrero som hans motståndare ger ett ganska platt intryck så här långt. Men det finns indikationer på att här finns en uttänkt plan och att vi kommer lära känna protagonisterna bättre under resans gång. Till Miners försvar bör väl också sägas att det här passar in i den vigilantegenre man ansluter sig till. Det finns åtskilliga serier med The Punisher som fungerar trots att endimensionell personteckning är något de hänfaller åt med entusiastisk emfas. Den katharsis man vill nå genom att läsa dessa historier behöver som regel inte så många finesser. Det bör dock sägas att Guerreros aktivism inte är på långt när lika våldsam som Frank Castles. Han ägnar sig åt sabotage och bränder men ser till att folk inte kommer till skada trots att de egentligen förtjänar det. Arandas teckningar håller en ok men rätt yxig klass i det första numret. Jag tror dock att han kommer växa med uppgiften. Men om det finns en del nybörjarkänsla i utförandet så ger portätteringen av aktivisters verklighet ett underbyggt intryck. I Damons vän Jeanette får vi den mer publika sidan av djurrättsaktivism, den som söker konfrontation och vill väcka uppmärksamhet genom att demonstrera utanför pälsbutiker och kedja fast sig vid dörrarna till slakterier. En sådan person som hamnar i polisens register och övervakas lite mer än vi andra. Miner själv sysslar med att rädda hundar till vardags, om än kanske inte under lika våldsamma former som Guerrero, och pengarna han drar in på Liberator går oavkortat till djurskyddande insatser när produktionskostnaderna täckts. Så att mycket av det här bygger på erfarenheter han själv och folk i bekantskapskretsen haft råder det inte några direkta tvivel om. Det hela förstärks av ett uppslag mot slutet där Miner lägger ut texten om hur han arbetat mot diskrimineringen av hundar som klumpas samman under namnet ”pit bull”.

Skriv ut och tag med till din lokala seriehökare om detta verkar vara något för dig!

Huruvida man gillar det här är som ni märker till stor del avhängigt på om man har problem med serier som är tydliga plattformar för upphovsmännens politiska åsikter. I det här fallet ger jag mitt fulla stöd. Black Mask Studios har så här långt profilerat sig åt det politiska hållet med antologin Occupy Comics där namnkunniga skapare som Charles Adlard, Molly Crabapple, David Lloyd, Amanda Palmer och Darick Robertson tar ett brett grepp på Occupyrörelsen. Trenden verkar dock brytas i och med förlagets tredje släpp Ballistic där Robertson och Adam Egypt Mortimer berättar en hårdkokt sfhistoria om en torped och hans talande benpistol. Inte för att sf-genren hållit sig borta från samtidskommenterandet historiskt sett, men det här utspelar sig i alla fall inte lika tydligt i samtiden som Liberator och Occupy Comics.  På det hela taget känns den här satsningen som ett mycket intressant bidrag till den franchisestinna seriemarknaden.

Om ni vill veta mer om Liberator kolla in hemsidan som ni hittar här!

Trackback-adress