Jag upptäckte Joe Sacco när jag inhandlade Fixaren på förra årets SPX (recension på Fixaren kommer senare). Men en förmåga att skapa personliga journalistiska reportage i serieform, blandat med en stor portion självironi och en teckningsstil som jag verkligen uppskattade gjorde Saccos Fixaren ett stort intryck på mig och gav mig dessutom en djupare inblick i Bosnien-kriget och dess vardag.

Nu är Sacco åter aktuell då hans Gaza: Fotnoter till ett krig (Footnotes in Gaza) har släpps på svenska av Ordfront Förlag. Som namnet antyder så har Sacco denna gång gett sig i kast med världens kanske mest infekterade konflikt, den mellan Israel och Palestina. Gaza: Fotnoter till ett krig fokuserar på Joe Sacco och hans palestinske guide och tolk Abeds efterforskningar och intervjuer med folk på Gazaremsan angående två händelser som utspelade sig i två städer i november 1956, den ena i Khan Younis och den andra i Rafah. När Suezkrisen bryter ut 1956 tar Israel konflikten som en förevändning att invadera Gazaremsan och i Khan Younis och Rafah dödas totalt 386 civila av israelisk militär. Händelserna räknas fortfarande som den värsta massakern som inträffat på palestinsk mark, men som i stort sett blivit helt bortglömd av historien. I alla fall tills Joe Sacco stötte på händelserna i ett fotnoter i en FN-rapport och blev nyfiken.

Gaza: Fotnoter från ett krig är ett utmärkt seriereportage och griper tag i mig på ett helt annat sätt än vad Fixaren gjorde. Sacco navigerar skickligt genom det som hände i november 1956 med hjälp av intervjuer med gamla palestinier som var med när det hände. Dessutom, och detta tycker jag är en av styrkorna med serien, ställer Sacco händelserna i Khan Younis och Rafah mot vad som händer på Gazaremsan medan han är där och gör research och intervjuer.

Det blir en påtaglig inblick i vardagslivet på Gazaremsan med israeliska bulldozers som river bostäder, skottlossning och dödsfall på båda sidor. Men det blir också en resa bakåt i tiden genom de berättelser som de gamla palestinierna berättar för Sacco. Samspelet mellan dessa båda plan som Sacco berättar sin historia på funkar riktigt bra och griper tag och engagerar mig på ett helt annat sätt än vad Fixaren gjorde. Den gav mig också en större förståelse för konflikten mellan Palestina och Israel, men man ska definitivt komma ihåg att det helt klart inte är frågan om något objektivt journalistiskt reportage som Sacco gör här utan högst subjektiv skildring av konflikten och som ställer sig på palestiniernas sida. Israelernas syn på händelserna 1956 och konflikten rent allmänt kommer visserligen också fram men det är helt klart det palestinska perspektivet som dominerar.

Teckningsmässigt så är Sacco verkligen i högform här. Albumet är fullt av vackra, väldigt detaljerade svartvita teckningar i Saccos karaktäristiska teckningsstil. En av de mest imponerande sekvenserna i albumet är hur Sacco i slutet summerar händelserna i Rafah genom tre och halv sida med stumma bildrutor. Ingen dialog och inga bildtexter utan ett helt rent visuellt berättande.

Gaza: Fotnoter till ett krig är ett utmärkt seriealbum och ett fantastiskt bra journalistiskt reportage i serieform som jag tror, om några år, kommer att räknas som en modern klassiker.

Trackback-adress