De senaste åren har det kommit svenska serier i genrer som inte är så välrepresenterade i den svenska seriefloran såsom skräck (Love Hurts), fantasy (Mara från Ulthar) och ockulta detektiver (Mumiens blod). Till den senare genren får man definitivt räkna debutanten Dennis Gustafssons ockulte detektiv Viktor Kasparsson. Albumförlaget dvs Jonas Anderson har gjort ett storartat jobb med att ge ut franska serier och det är kul att nu få se en svensk serie utgiven. Viktor Kasparssons Makabra Mysterier utspelar sig i Skåne på 20- och 30-talet och handlar om Viktor Kasparssons kamp mot diverse otrevligheter i den uppfuckade skånska idyllen. Albumet består av fyra noveller betitlade God Jul herr Kasparsson, Främmande hamn, Vems rosor växer i ån och Flugornas herre. Albumförlagets prenumeranter fick tidigare i ett höst ett häfte med en kortkort historia om Viktor Kasparsson.

Jag gillar verkligen Viktor Kasparsson och hoppas verkligen att albumet bara är det första i en lång rad. Albumet lyckades skrämma mig (vilket iofs inte är så svårt, jag är sjukt lättskrämd) och bara det ska Gustafsson ha en eloge för. Gustafssons teckningar är bra och han lyckas fint med att skildra Skåne som det bör ha sett ut på 20-30-talen. Även atmosfärmässigt träffar han rätt tack vare ett överlag murrigt färgval som harmonierar fint med historierna. Bakgrunderna i framförallt Flugornas herre är utsökta i akvarell. Man får bara fragment av vem Viktor Kasparsson är och än mindre av de andra karaktärerna men det är uppenbart att det är så Gustafsson valt att presentera dem. Så långt bara en lovsång alltså. Om man ska vara petig så hade alla noveller mått bra av att vara lite längre och jag skulle helst läsa längre äventyr framöver. Kanske är det så att det här var vad Gustafsson gjort hittills och det som Albumförlaget därmed gav ut. Särskilt Främmande hamn hade mått bra av att vara länge och att Kasparsson hade gått till botten med mysteriet i högre grad. Ett annat problem är att det hoppas en hel del och bara två av de fyra novellerna är daterade i tid och det är även i övrigt lite rörigt vad gäller kontinuiteten. Gustafssom lämnar många lösa tråder som han behöver knyta ihop på ett bra sätt vad det lider för att det i kommande album ska bli en fungerande helhet. Gustafsson lyckas bra med dialogen och det finns onekligen mycket bra att bygga på här. Det lilla jag sett av Viktor Kasparssons Makabra Mysterier tidigare var bra men jag trodde inte att albumet skulle vara så här bra. En mycket positiv överraskning och ett bevis på vilka talanger som finns i Sverige bara de får chansen att bli utgivna. Dick Harrison har f.ö. skrivit ett bra förord.  Jag hoppas på ett nytt album nästa år, jag vill som sagt ha mycket mer. Det här var en kanonavslutning på serieåret. Åke Forslund har skrivit en bra recension av serien på sin blogg, läs den också. Men framförallt, köp och läs serien.

Trackback-adress