Hallå! Dags för min årskrönika för 2010. Det jag direkt kan konstatera är att Shazam under året som gått har fått hamna en hel del i baksätet för min del, undanskuffat av en envis verklighet fylld av ansvar och papper att signera. Dock! Bara det faktum att vi blev årets bokblogg och att Shazam finns där bakom alla vuxensysslor och ständigt fylls på med innehåll av mina kollegor gör att verklighetsbruset ter sig en aning mindre grått och trist. Så, ett tack till Ferdinand, Johan, Rikard, Anders, Henrik Ö, Henrik J och ni som gästbloggat för att ni gjort och fortsätter göra Shazam till min absoluta favoritblogg. Nu kör vi.

Jag inleder med att kolla på vad jag skrev i förra årets krönika. Bland en hel del annat skrev jag att jag skulle fokusera mer på manga än vad jag gjort tidigare. Så blev det ju inte alls. Inte för att jag kanske mosat i mig manga i år, men jag har ändå läst minst en handfull olika volymer som jag hade kunnat tycka till om. Tanken om att skriva mer om manga får med andra ord hänga med över till 2011. Vet i och för sig inte om det finns något mangaintresse hos våra nuvarande läsare, men det visar sig väl. Utöver det var det precis som i år tyngdpunkten på superhjältar för min del, och så kommer det att fortsätta att vara även under 2011.

Årets bästa – Lösnummer

Bäst i år blir nog faktiskt (det sorgligt nog numera nedlagda förlaget) WildStorms DV8: Gods and Monsters av Brian Wood och Rebekah Isaacs. Gods and Monsters är kort förklarat en fristående miniserie i åtta delar som tacklar superkrafter, ansvar, gruppdynamik, etik, moral och makt på ett väldigt individuellt och snyggt sätt, och den har fått mig att fundera både en och två gånger hur jag själv hade agerat om jag hade hamnat i en situation liknandes den i serien. En utförligare recension av Gods and Monsters kommer inom kort, men jag kan säga redan nu att den rekommenderas varmt till alla som gillar smarta superserier som erbjuder något utöver det vanliga.

Andra lösnummer som jag gillat under året är Haunt #7-11 (ser ut att bli bättre och bättre), Siege #1-4 (sjukt ösigt, men slutet är tyvärr inte lysande), Dark X-Men #1-5 (en pärla som jag tror att många kan ha missat), Ultimate Comics: Enemy #1-4 (färgglad action med en mystisk tvist) och Avengers Academy (tonårshjälteångest berättat i väldigt bra tempo).

Årets bästa – Samlingar

The Walking Dead Compendium Volume 1 kom rent tekniskt inte ut 2010, men får ändå vara med här som årets allra bästa läsning, alla kategorier. Som vissa kanske minns så gav jag den här tegelstenen 5 av 5, och det är ett betyg som utan tvekan håller i sig. Har du inte läst Walking Dead, gör det så snart du bara kan. För en lite längre utläggning om WD-samlingen så finns min recension här.

Walking Dead är världens kanske bästa serie just nu, men inte långt bakom finns även Kirkmans Invincible. Det är imponerande att Kirkman lyckas mosa ut så mycket kvalitet på en gång, och jag kan inte komma på många andra författare som lyckats hålla en konstant hög nivå på två serier samtidigt i över 70 nummer (plus att Haunt bara blir bättre och bättre). I år plöjde jag mig igenom The Complete Invincible Library Vol. 2, och den är precis lika bra om än inte lite bättre än Vol. 1 (som jag recenserade här). Recension av Vol. 2 kommer framöver, men tills dess säger jag bara köp, läs, njut.

På den något mer lättsamma fronten finner vi ABC Warriors från 2000 AD. Författad av brittiske veteranen Pat Mills och med fullständigt lysande målade illustrationer av Clint Langley så är ABC Warriors en både rolig och visuellt fulländad resa genom en dystopisk och robotfylld framtid. ABC Warriors kanske inte är en direkt omvälvande läsupplevelse, men det är ballt, kul och hårt från början till slut, och svårare än så tycker jag inte att det ska behöva vara ibland.

Saker jag köpt 2010 men inte läst än

Jag har köpt mycket serier under 2010, men mycket av det jag köpt har jag inte läst än (pga tidsbrist). Här kommer ett axplock av det jag ser fram emot att sätta tänderna i framöver: New Avengers #1-6, Joe The Barbarian #1-8, New Mutants #15-19, hela DC-eventet Blackest Night, New Ultimates #2-4, Ultimate Comics: Mystery #1-4 och en 12 kg tung hög med samlingar som jag lade vantarna på när Bokus hade strulat till det med sina priser (minns ni hur bisarrt billigt det var den där dagen innan de upptäckte felet och korrigerade prislistan?). Allt detta ligger prydligt inpackat i garderoben och bara väntar på att jag ska hugga in. Känns faktiskt både bra och lite stressande att ha så mycket att läsa här hemma. Bli med andra ord inte förvånade om det dyker upp retroaktiva utlåtanden kring några av de här serierna under 2011 när jag börjat komma ikapp.

Årets besvikelser

20120 bjöd kanske inte på några riktiga magplask för min del, men det fanns ändå en del titlar som jag blev besviken på. Ed Brubaker och Mike Deodato är ju något av ett dreamteam hos Marvel, men jag tyckte inte att deras Secret Avengers lyckades leverera. Det finns säkert hopp för titeln under 2011, men den första arc:en håll inte riktigt måttet (recension här).

Jag var heller inte särskilt impad av Marvels huvudtitel för Avengers, helt enkelt kallad Avengers, med stjärnduon Brian Michael Bendis och John Romita Jr bakom spakarna. Med en relativ rörig tid- och rum-handling och bitvis slarviga illustrationer så var Avengers inte det maffiga flaggskepp som jag hade väntat mig. Kanske hade BMB alltför många bollar i luften under 2010? Även här finns det såklart en massa potential, och det borde ha kunnat vara mycket bättre från start.

Inte heller Mark Millars Avengers-titel lyckades leva upp till den potential som finns där. Ultimate Comics: Avengers Volym 2 var helt ok, men inte alls lika bra som Volym 1, och Volym 3 (med årets standardtema: Vampyrer) var den helt klart svagaste delen. Det finns betydligt sämre serier än UC:A, men med tanke på att Mark Millar tidigare levererat mästerverket Ultimates så är jag ändå besviken. Till skillnad från många andra så gillar jag verkligen det mesta som Millar gör (som pågående Nemesis), men i den här titeln känns det som att han gått för mycket på autopilot.

2011 då?

En av mina största förhoppningar för 2011 är att jag kan få betydligt mer tid för serieläsande i allmänhet och serieskrivande i synnerhet. Utöver rena recensioner så ska jag även försöka få ur mig lite mer personliga reflektioner kring seriemediet och dess omvärld, blandat med en lagom dos nyheter och rent knas. Gällande seriebranschen i stort så har jag faktiskt rätt dålig koll på vad som händer under 2011 (även om jag håller på att läsa ikapp en del nu), men jag ser fram emot att få se filmatiseringarna av Captain America och Thor. Jag är i nuläget försiktigt skeptisk till båda filmerna, men håller verkligen alla tummar jag har för att de båda blir något utöver det vanliga.

Tack för i år, tack för att jag fick komma.

Trackback-adress