För den som (mot förmodan?) missat det så blev Shazam.se utsedd till 2010 års bokblogg av Stora Kulturbloggpriset (Hurra!), och var även nominerad i kategorin Kulturbloggarnas Kulturblogg, så jag tänkte att det säkert kunde vara läge med ett litet retrospektiv (ett favoritord här på bloggen) samt lite personligt spekulerande kring vad det innebär att vara en del av en mer eller mindre etablerad bokblogg. Kanske kan detta också vara något av ett startskott på den här typen av mer personligt reflekterande, vem vet?
I tidernas begynnelse (a.k.a. mars 2009) så uttryckte vi oss så här, och jag tycker fortfarande att det stämmer överens med vad vi pysslar med här idag:
Det vi gör är helt enkelt att skriva om serier, varken mer eller mindre. Det lär bli en mix av recensioner, åsikter, nyheter, diskussioner och nonsens, men vi får helt enkelt se vad det här landar i med tiden. Se oss här till en början lite som din personliga digitala serieassistent. Förhoppningsvis så kan vi kanske tillfredsställa ett behov och fylla en liten lucka i den annars så mättade bloggosfären. Kanske kan vi till och med vara ditt första steg in i ett livslångt missbruk.
Det visade sig vara så att det fanns en del folk där ute som (avsiktligt eller oavsiktligt) letade efter någon som kunde fylla den där luckan i (den svenska) bloggosfären, som vi då anade fanns där, och det känns såklart väldigt fint med en konkret bekräftelse från alla läsare på att vi gjort ett hyggligt jobb. Sedan vi hittade vår lucka för cirka två år sedan har vi även hållit oss där, trots att (eller tack vare) att vi idag är sju stycken individer som skriver.
Vi var ju nominerade i bokbloggskategorin även 2009, och då som nu trodde jag helt ärligt att någon annan skulle vinna. För det första för att jag av någon anledning såg oss som underdogs i jämförelse med de ”riktiga” bokbloggarna (som i år var Kafka på jobbet, Barnboksprat, En bokcirkel för alla och Pocketblogg). Hur är då en ”riktig” bokblogg? Till att börja med ska de väl handla om böcker. Om litteratur. Litteratur = finkultur. Serier = skräpkultur. Så har jag rent generellt själv alltid sett på saken. Dock tycker jag att det är viktigt att påpeka att jag inte tycker att något är bättre än det andra. Jag gillar att serier är skräpkultur. Alla mina intressen kretsar kring skräpkultur. Jag är en vuxen(?) man som gillar spel, leksaker och serietidningar. Jag äter skräpkultur medan jag gömmer mig bakom en tunn fasad av kontorsarbete, bostadslån och storhandling. Hur som helst, för mig är serier skräpkultur, och med tanke på konkurrensen så är jag är glad och lite förvånad över att vi fick chansen och äran att bli årets bokblogg.
Anser jag att vi genom att vara 2010 års bokblogg från och med nu har lyckats flytta in den skräpkulturella konstformen serier lite mer i finrummet? Jag hoppas verkligen inte att vi gjort det. I en intervju med Peter Bergting som vi gjorde i mars 2009 så säger Peter att Det vi håller på med och som ni skriver om är och förblir en marginaliserad företeelse kulturellt sett. Jag gillar tanken med serier som en marginaliserad företeelse. När man vunnit ett pris och får lite extra exponering blir det lätt snack om att expandera, bredda, nå ut till fler och så vidare. Jag själv talar gärna försiktigt just kring expansion och breddning. Unni Drougge, som delade ut vårt pris och som snackade lite kring just serier som bloggform på nätet, nämnde något som jag tyckte var bra. Hon sade att det är den smalare, mer särpräglade kulturen som Internet är bäst på att lyfta fram, och att vi kan låta tusen blommor blomma, för mångfalden är det viktigaste uppdraget som Internet har. Både fint och klokt sagt om du frågar mig, och det jag vill ta fasta på är att Shazam.se kanske inte har så mycket att tjäna på ett eventuellt bredare perspektiv. Eller så har jag fel?
För mig skulle nästa logiska steg för Shazam.se snarare handla om att erbjuda ännu mer personligt och subjektivt innehåll än vad vi har idag. Jag tänker krönikor, resonemang, berättelser och åsikter från såväl det egna serieläsandet till serier som konstform. Naturligtvis vill vi även såklart kunna erbjuda det ni som läsare vill ha, så vi är alltid öppna för förslag och idéer från ert håll. Lämna gärna en kommentar kring vad ni skulle vilja se mer (eller mindre) av på Shazam.se under 2011 (så får vi se om vi kan leva upp till det).
Låt mig dock vara tydlig på en punkt: Jag hoppas och vill att seriemediet, och nu tänker jag främst ur ett svenskt perspektiv, ska bli ännu populärare än vad det är idag. Med det menar jag inte att det måste kommersialiseras för allmän acceptans eller (än värre) anammas som finkultur, utan snarare att jag hoppas att fler och fler kan uppskatta serier för vad de är på samma sätt som jag gör. Låt gemene man se serier som en skräpkulturell underdog, men låt oss bli ännu fler som gillar att vältra oss i det. Mer skräpkultur åt folket. Länge leve och allt det där.
Tack för priset, tack ni som läser, tack för mig, tack för idag!
/Jonas
Tack för en intressant reflektion kring det vi sysslar med Jonas!
Ursäkta på förhand att jag kommer med klagomål istället för gratulationer.
Jag läser och har läst amerikanska serier i ca 15 år och prenumererar på det mesta (en hel del av det ni recenserar).
Har läst er blogg ett tag nu och har stört mig väldigt länge på att ni recenserar lösnummer lite sådär sporadiskt istället för att recensera alla nr i följd. Ni borde kanske nöja er med att recensera hela storylines (eller samlingar i TP format) eller one-shot nummer. Har även problem med att vissa recensioner kommer långt efter att tidningen kommit ut, vet att det kan vara svårt att både arbeta och på fritiden läsa serier och sedan skriva om dem så fort som möjligt, men är det det bloggen ska vara till för tycker jag ni kan vara lite mer aktuella (ni har varit väldigt snabba med nya Batman nr, bra).
Jag tycker annars ni gör ett bra jobb på bloggen, önskar själv att jag hade kunnat ta mig tiden att skriva om aktuella serier eller gamla godingar för att få in nya läsare på bra serier.
Hoppas ni tänker lite mer på serietidningsläsarna som tycker om att läsa recensioner av serier, som är svårare att få tag på i andra fall (t ex wizard magazine som har blivit mycket sämre på den fronten under de senaste fem åren eller så).
För mig är inte serier skräpkultur i vare sig positiv eller negativ bemärkelse. Men vad spelar en sådan åsiktsskillnad för roll när det ni gör är så lysande? Grattis till en välförtjänt seger!
@Andy Jag håller med i mycket av det du säger. Själv har jag under året sakta men säkert fasat ut lösnummersrecenserandet just för att jag inte längre riktigt hänger med i tempot som behövs (plus att jag inte gillar lösnummer riktigt lika mycket längre). Så, för min del lär det bli tyngdpunkt på samlingar under nästa år, men jag hoppas att flera av kollegorna fortsätter med lösnummer. Jag tror på en bra mix av innehåll.
Det stämmer också som du säger att det kan vara tight med tid över för både läsande och bloggande. För egen del har jag nog inte varit och hämtat upp mina senaste leveranser på över en månad nu pga att jobbet fått gå först. Det går såklart i vågor för alla här, men innebär ändå att vi aldrig egentligen kan garantera att vi ska recensera alla nummer av en viss serie när de kommer ut. Jag önskar att vi kunde göra det, för jag gillar tanken på att kunna erbjuda en nice helhet, men jag tror tyvärr att det blir svårt för oss att leva upp till det.
@Andy: Håller med om att idealet vore kontinuerliga rapportering på lösnummersfronten så fort serierna blivit tillgängliga för oss. Men som Jonas påpekar så är det här en något vi gör vid sidan av heltidsjobb och mycket annat. Som jag brukar säga: hade jag mer tid och pengar skulle jag läsa fler serier. Det finns flera möjliga vägar framåt. Personligen föredrar jag längre texter med en personlig vinkling före korta blänkare om att nya tidningar kommit ut. Och längre texter tar en stund att skriva om de ska blir bra. Men är det du önskar dig något i stil med en snabb lista på ”fem lösnummer du måste plocka upp i veckan” borde vi kunna åstadkomma det på någon mirakulös väg.
Tack Jonas och tack Andy. Det har hänt mig många gånger under min (relativt korta) tid på Shazam att jag läst något lösnummer som jag tänkt att det här måste jag skriva om fort som attan så det inte blir inaktuellt – och så kommer livet emellan. Nu senast var det väl Beasts of Burden/Hellboy One Shot och första numret av Jeff Lemires Superboy som halkade efter. Ibland skriver jag recensionen ändå även om det är för sent, särskilt om det är fråga om en bra serie. Att hålla comicbookresources.com-takt på nyhetsbevakningen har vi helt enkelt inte resurser till (cbr-folket har ju t ex anställda som får betalt på riktigt, istället för glada amatörer som jobbar på sin fritid, som vi).
I anslutning till Jonas kommentarer så är något jag personligen skulle vilja ha mer tid är att expandera serie-_recensionerna_ till att bli mer av serie-_kritik_, längre essäer som går på djupet med en viss serie. I någon bemärkelse har jag försökt göra det med mina retrospektiv (så fick jag också in det ordet) men jag skulle vilja göra mer av det – med andra ord göra lite grejer som drar mer åt ”finkulturen”. En av de bra sakerna med Shazam tycker jag är att skräp och fint kan existera sida vid sida, t o m i samma bloggpost ibland, det behöver inte vara så himla skitnödigt från endera sidan. Hoppas framgent att det ska finnas utrymme både för högt och lågt här.
En annan personlig grej är att jag vill göra mer intervjuer, mest för att jag själv alltid tyckt det varit intressant att läsa mer djuplodande intervjuer med serieskapare, författare och andra kreativa människor. Men sånt tar också tid såklart. Med lite tur kommer ni få se nån ytterligare intervju innan jul i alla fall…
Jag håller helt med, ju nördigare destu bättre!
Er blogg har dessutom precis rätt sorts nördighet. Inte den sorten som ägnar sig åt långa diskussioner om vilken färg den andra Batgirl hade på sin privata kofta eller liknande, utan den som producerar initierade texter som är ett nöje att läsa.
Salut!